Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Förskrivningen av dyra preparat fungerar bra

Publicerad: 28 maj 2008, 07:37

REPLIK Eva Nilsson Bågenholm och Mikael Rolfs bemöter Lars Linnerstens förslag att införa
obligatorisk förskrivarkod på alla recept och att begränsa förskrivningsrätten för nya dyra preparat.


Lars Linnersten anser i Dagens Medicin nr 19/08 att Läkarförbundet är en bromskloss som vill ha fortsatt fri förskrivningsrätt. Anders Åkesson tror att det är bättre att begränsa läkarnas förskrivningsrätt och i stället ge sjukgymnasterna rätt att förskriva.

För läkarna handlar läkemedels­förskrivning om att vi vill ge patienterna bästa möjliga vård. Att förskriva läkemedel är att ta ansvar för den enskilde patientens sjukdomstillstånd. Genom vetenskap och beprövad erfarenhet ska läkaren bedöma vilken behandling som passar för den enskilda individen.

Anders Åkesson tar som exempel det orimliga i att en psykiater kan skriva ut dyra reumamediciner. En psykiater kan ha helhets­ansvar för en patient som, inskriven i psykiatrisk öppenvård, har kronisk reumatisk sjukdom. Ska då inte reumamediciner få ges utan onödigt konsulterande och tidsfördröjningar? I slutändan kostar ett sådant synsätt mer för patienten och landstinget genom ökat behov av onödiga vårdkontakter.

Lars Linnerstens inlägg andas en djup misstro mot läkarkåren. Vi påstås förskriva onödiga läkemedel i stora mängder och vägrar finna oss i att bli kontrollerade.

vi har följande synpunkter på Lars Linnersten förslagspunkter:

■ En obligatorisk förskrivarkod på samtliga recept är inget som ens Socialstyrelsen vill ha. Den används endast för uppföljning av narkotika­klassade och särskilda läkemedel. Att på individnivå studera exakt hur mycket en enskild läkare förskrivit kan inte ses som en rationell myndighetstillsyn.

■ Patienten får ett läkemedel förskrivet i samband med en läkar­undersökning eller i samtal med en läkare. Förskrivningen journalförs liksom ställd diagnos som underlag till beslutad behandling. I journalen är informationen om diagnos under sekretesskydd – är det bra för individen att känslig information blir synlig för andra att läsa på recepten? Är det bra att ytterligare öka administrativa uppgifter för läkarna som leder till ännu mindre tid för patienterna?

■ Att förvägra eller dra tillbaka arbetsplatskoder som bestraffning för felaktig förskrivning är intressant. Vem ska avgöra om det är felaktig förskrivning? Ska det finnas landstingskontrollanter som åker ut till den enskilde förskrivaren och går igenom samtliga patientjournaler för att närmare se om det kan vara patientsammansättningen på den enskilda mottagningen som ger en sned fördelning?

■ Nya, dyra preparat dyker inte upp som svampar ur jorden och förskrivs sedan av varenda läkare inom alla specialiteter. Läkemedelsförmånsnämnden och Läkemedelsverket kan redan nu begränsa förskrivningen till mindre grupper av läkare, men gör det inte eftersom systemet fungerar bra i Sverige i dag! Hur tänker Lars Linnersten att landstingen ska kunna begränsa förskrivningen? Om det inte är på läkarspecialitet han tänker begränsa, är det på diagnos? Oavsett så blir det klumpiga system som gör patienterna till förlorare.

■ Statistisk bearbetning under sekretess kräver förskrivar- och arbetsplatskoder. Till vad? Redan i dag kan en verksamhetschef följa enskilda läkares förskrivningsmönster för att följa upp, analysera och eventuellt åtgärda. Det måste väl vara det mest effektiva sättet? Eller misstror landstingen och Lars Linnersten verksamhetscheferna så mycket att inte ens de ska få ha kontroll över sin klinik?

Slutligen påstår vi att en säker, kostnadseffektiv och rationell förskrivning av läkemedel inte uppnås genom ytterligare administrativa pålagor och kontroller – det försämrar möjligheten för patienten att få rätt behandling. Vi vill ha en öppen, fokuserad och tillitsfull diskussion om läkemedelsanvändning.

För det krävs kvalitetsjämförelser och bra utbildning för förskrivare under hela den aktiva yrkestiden.

Eva Nilsson Bågenholm, Mikael Rolfs

Eva Nilsson Bågenholm
är ordförande i Läkarförbundet.

Mikael Rolfs
är ledamot i central­styrelsen och ordförande i rådet för läkemedel och medicinteknik.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev