Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Förslag om överlåtelse hotar tystnadsplikt

Publicerad: 28 oktober 2008, 16:07

Lekmän ges tolkningsföreträde till vad som anses vara medicinskt motiverat, skriver Anders Gärtner.


Lagrådsremissen om ersättnings­etablering för privata vårdgivare har äntligen kommit, vilket är ytterligare ett steg i rätt riktning mot den efterlängtade lagen om möjligheten att få överlåta sin praktik i samband med pensionering. Innehållet är ömsom vin ömsom vatten.

Bra är att förfarandet i jämförelse med det som föreslogs i utkastet till lagrådsremissen har förenklats. Läkare som går i pension anmäler till landstinget att de vill överlåta sin verksamhet och säger upp sin rätt till ersättning så att över­tagande läkare får sluta samverkansavtal med samma villkor.

Landstinget ska utan dröjsmål bjuda in sökande genom annonsering. Den överlåtande läkarens villkor och landstingets kriterier, alla objektiva, måste vara uppfyllda för att sökanden ska bli aktuell för ett samverkansavtal med landstinget.

Om villkor och kriterier uppfylls gäller högsta bud. Överlåtande läkare har dock möjlighet att dra tillbaka sin anmälan om ersättningsetablering om han eller hon inte finner sökanden med högsta budet lämpad. Anmälan kan göras om senare, då nya sökanden kan komma ifråga. Med detta har landstingets inflytande minskat till förmån för den överlåtande läkaren, vilket är bra.
 dåligt är att läkare som omfattas av ett vårdvalssystem inte får söka ett samverkansavtal. Detta gäller i dag allmänspecialister som verkar i landsting där vårdvalssystem införts eller inom snar framtid ska införas.

Vårdval Sverige beräknas inom kort vara en realitet där landets samtliga privata allmänspecialister på taxan drabbas. Någon ersättningsetablering blir då ej aktuell, varför en diskriminering föreligger i förhållande till organspecialister.

För de senare kan förhållan­dena drastiskt förändras då regeringens utredare Toivo Heinsoo hösten 2009 lägger fram sitt förslag om huruvida även organspecialister ska omfattas av ett vårdvalssystem. Om så blir fallet kommer lagen om ersättningsetablering att bli blott en chimär, då ingen sökande kan bli aktuell. Detta då fri etablering råder inom ett vårdvalssystem.

Sämst är skrivningen att medi­cinskt motiverad vård ska gälla i stället för dagens lagtext om läkarvård och annan medicinsk behandling. Landstingets medicinskt oskolade lekmän ges tolkningsföreträde till vad som är medicinskt motiverat. Detta för att landstinget vid misstanke om feldebitering av ersättningskrav ska kunna begära utlämnande av patientjournaler för granskning och bedömning och därigenom eventuellt kunna neka ersättning om den givna behandlingen inte ses som medicinskt motiverad.

Här avskaffar man den sekretess­lag som är ett signum för privat­vården, som skyddar patienten för obehörig insyn och där patienten i dag måste ge sitt medgivande till att journaluppgifter lämnas ut.

Landstingen har i denna fråga hävdat att de är vana att handlägga sekretesskyddade uppgifter inom offentlig vård samt att de tjänstemän som arbetar med sådana handlingar har tystnadsplikt. Detta minskar dock ej den oro som många landstingsanställda patienter och för den delen även landstingspolitiker i dag hyser för att kollegor ska delges känsliga uppgifter. Den personliga integriteten kränks härvid trots tystnadsplikten.

Man kan undra hur medicinskt oskolade tjänstemän ska kunna göra en bedömning om vad som är medicinskt motiverat när inte ens den medicinska sakkunskapen alltid är ense i denna fråga.

Då man i lagstiftningen tänkt sig att rätten att granska patientjournaler endast ska ske i de fall då landstinget misstänker en oegentlig fordran på ersättning av behandling kan man fråga sig hur detta är förenligt med rådande rättspraxis att en part i ett tvistemål utreder en annan. Om brottsmisstanke föreligger bör i stället en av båda parter oberoende utredning göras, vilken i sin förlängning kan resultera i en polisanmälan med åtföljande brottsutredning och ställningstagande till åtal. Härvid garanteras läkaren den rättssäkerhet som en domstolsförhandling innebär.

Förhoppningsvis kommer lagrådet att ställa sig kritiskt till det brott mot sekretesslagen som ovan beskrivits så att patienternas integritet framöver inte hotas av en rättighet för landstingen att tvinga vårdgivare att lämna ut journaler innehållande för patienten känsliga uppgifter.

Vidare bör en tvångsanslutning till kommande vårdvalssystem avvisas då lagen om ersättningsetablering härvid endast kommer att kunna tillämpas under en kort tid, vilket förhindrar långsiktiga och stabila villkor inom vården.

Anders Gärtner

Anders Gärtner
 är privatpraktiserande urolog i Lund.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev