Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Förslaget från sjukhusledningen är ett farligt steg”

Strokevården hotas när Karolinska universitetssjukhuset beslutat om ytterligare omorganisering under pågående pandemi, skriver flera debattörer. (1 kommentar.)

Publicerad: 13 januari 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Håkan Almqvist, Tommy Andersson, Olof Flodmark, Magnus Kaijser, Michael Söderman.

Montage: Adam Wrafter/Bildbyrån (genrebild)


Ämnen i artikeln:

Karolinska universitetssjukhusetStroke

Karolinska universitetssjukhuset har de senaste åren gjort ett flertal omorganisationer vilka, liksom införandet av värdebaserad vård och byggnationen av Nya Karolinska Solna, NKS, blivit föremål för omfattande granskning i medierna, i böcker och av forskare. 

En omorganisation som nyligen figurerat i medierna som illa genomtänkt var när den planerade utbrytningen av barnintensivvården från Astrid Lindgrens barnsjukhus, Tema Barn, fick ställas in eftersom organisationsförändringen saknade förankring i verksamheten. Trots trötta och slitna medarbetare väljer sjukhusledningen nu att under pågående pandemi återigen genomföra en stor omorganisation av sjukhusets Teman och Funktioner. 

I den nu planerade strukturförändringen bryter man upp den nuvarande organisationen Bild och Funktion och den Neuroradiologiska enheten distanseras ytterligare från sitt kliniska sammanhang. Några fördelar för Karolinska universitetssjukhuset, för verksamheten eller framför allt för patienterna, med denna förändring har inte presenterats.

Från sjukhusledningen har man aviserat att omorganisationen syftar till att förflytta en större del av beslutsfattandet till verksamhetschefsnivå, i enlighet med gällande lagstiftning. I de diskussioner som förts samt i de risk- och konsekvensanalyser som gjorts så ses emellertid inga konkreta tecken på att så blir fallet. Istället fokuseras ledningsdiskussionerna kring produktionstal utan kännedom om verksamheternas kliniska innehåll. Detta innebär en ytterligare marginalisering av sjukvårdsprofessionernas inflytande över vården och minskar möjligheten för dessa att påverka hur vården ska bedrivas och utvecklas i svårt sjuka patienters intresse.

Neuroradiologi är en röntgenspecialitet som är inriktad på att diagnosticera och behandla skador och sjukdomar i hjärnan och ryggmärgen. En stor del av landets blivande röntgenläkare får sin neuroradiologiska utbildning vid Karolinska där klinikens läkare även bedriver omfattande forskning och verksamhetsutveckling. 

En viktig del av verksamheten är neurointervention, där patienter med sjukdomar i hjärnans blodkärl behandlas genom att tunna slangar navigeras från ett blodkärl i ljumsken eller handleden till ett blodkärl i hjärnan, styrda med hjälp av röntgenteknik. Ett tydligt exempel är när en blodpropp plockas ut från ett kärl i hjärnan på en strokepatient, vilket gör att denne kan bli helt återställd istället för att under återstoden av sitt liv leva med svåra funktionsbortfall så som halvsidig förlamning och förlorat tal.

Utbildningstiden för läkare som gör denna diagnostik och genomför dessa behandlingar är lång. Efter läkarexamen och allmäntjänstgöring är utbildningstiden som kortast sju år och det krävs därefter ytterligare två till tre år för att läkaren skall bli fullt kompetent inom neurointervention.

För att kunna utbilda nya specialister inom området så att det även i fortsättningen är möjligt att erbjuda bästa möjliga diagnostik och behandling för patienterna och för att kunna ta in och utveckla ny kunskap, är det helt nödvändigt för neuroradiologin att arbeta så kallat ”multidisciplinärt”, det vill säga i ett nära samarbete med dem som arbetar inom de närliggande kliniska specialiteterna neurologi och neurokirurgi. Denna faktor var helt avgörande för utvecklingen av den typ av operativ behandling vid stroke som beskrivs ovan där vi varje dag – och natt – nu kan erbjuda våra patienter vård av högsta klass.

Att sjukhusledningen nu vill organisera samtliga röntgenspecialiteter, och därmed även neuroradiologin, i en ny större ”Funktion” tillsammans med Karolinska universitetslaboratoriet, är anmärkningsvärt. Dessa verksamheter möter mycket sällan, eller aldrig, varandra fysiskt i den kliniska vardagen och har mycket få gemensamma nämnare. Den nya Funktionen skulle komma att omfatta 3000 medarbetare (20 procent av hela sjukhusets anställda), vilket medför att möjligheten att påverka och utveckla en unik verksamhet som neuroradiologi med neurointervention blir minimal och det signalerar samtidigt en ökad toppstyrning med beslut fattade långt ifrån dem som utför vården. 

Med försämrade möjligheter för läkare och övrig personal vid Neuroradiologen till ett nära samarbete och daglig interaktion med kollegor inom Neurologi och Neurokirurgi äventyras inte bara den akuta strokevården, där Karolinska är det enda sjukhuset i regionen som utför mekaniskt avlägsnande av blodproppar i hjärnan vid stroke, utan även all annan liknande utredning och behandling. Dessutom försvåras multidisciplinär forskning och utveckling samt möjligheten att utbilda läkare och övrig personal i såväl diagnostisk neuroradiologi som neurointervention. Att verksamheten ska kunna fortsätta att utföra ett högspecialiserat uppdrag och vara ledande inom det ovanliga och svåra, vilket var det ursprungliga syftet med Nya Karolinska, ser vi som en omöjlighet med den nya organisationen. 

Vi anser att förslaget från sjukhusledningen är ett farligt steg, ett steg i fel riktning. Vi uppmanar ledningen att stoppa dessa experiment med organisationen (för vår del den tredje genomgripande omorganisationen på fyra år utan att någon utvärdering av resultaten har presenterats), och i likhet med den tidigare organisationen vid gamla Karolinska i Solna samt ett flertal framgångsrika utländska centra istället satsa på en utveckling av en patientcentrerad centrumbildning där alla neurospecialiteter samlas; neurologi, neurokirurgi, neurofysiologi och neuroradiologi/neurointervention. Detta är det enda sättet att säkerställa en fortsatt hög vårdkvalitet i regionen för neurologiska sjukdomar, inkluderande förstklassig strokebehandling, och garantera att framtida läkare, sjuksköterskor och övrig personal inom specialiteten kan ges en adekvat och i alla avseenden uppdaterad utbildning.

 

Håkan Almqvist, biträdande överläkare, sektionschef Datortomografi Solna

Tommy Andersson, överläkare, sektionschef Neurointervention

Fabian Arnberg, biträdande överläkare Neurointervention

Babak Flahat, övertandläkare, sektionschef Huvud/Halsradiologi

Olof Flodmark, tidigare överläkare och verksamhetschef Neuroradiologi

Vamsi Gontu, specialistläkare Neurointervention

Tobias Granberg, specialistläkare, sektionschef Neuroradiologi Huddinge

Åke Holmberg, klinisk forskningskoordinator, Neurointervention

Sara Jacobsen, biträdande överläkare, sektionschef Magnetkamera Solna

Magnus Kaijser, överläkare, tidigare verksamhetschef Neuroradiologi

Lars Kihlström Burenstam Linder, överläkare Neurokirurgen, patientflödesansvarig Aneurysm

Åsa Kuntze Söderqvist, överläkare Neurointervention

Michael Mazya, biträdande överläkare Neurologen, patientflödesansvarig Stroke

Marcus Ohlsson, överläkare Neurointervention

Maria Sandell, omvårdnadschef Neuroradiologi

Linn Smith, specialistläkare, funktionsombud Läkarföreningen, Bild och Funktion

Dick Sonnell, omvårdnadschef Neurointervention

Michael Söderman, överläkare, tidigare sektionschef Neurointervention

 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll? Klicka här! 

 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-01-20

Det dom skriver är i många delar korrekt, att man genomför omorganisationer utan att utvärdera etc. MEN flera av dessa individer som har skrivit under artikeln har motarbetat alla försök att åstadkomma en bra organisationer tidigare.  Dom har inte varit inställda för att arbeta tillsammans för patienten.  Detta har skapat enorma problem i organisationen. Därför väljer Karolinska att omorganisera igen.  

Vitblå

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev