”Första steget in i ett nytt forskningsparadigm”

Framtidens forskning behöver vända på perspektiven och skapa en ny forsknings- och utvecklingskultur med en finansieringsmodell som utgår från en gemensam ekonomi. I dag präglas forskningen av stuprörstänkande där konkurrens om medel och prestige ofta står i vägen för ett brett samarbete – och därmed i slutändan även för god forskning och bättre behandlingar. Nyckeln till förändring handlar om att gemensamt fokusera på problemet som ska lösas.

Bakom denna artikel står styrgruppen i Repro­union. Vi vill gärna dela våra erfarenheter eftersom vi ser den utvecklingspotential som ligger i att bryta ned traditionella gränser i forskningsvärlden. ­Frukterna av detta arbete kommer att kunna skördas i framtiden, men redan under den korta tid Repro­union pågått har flera exempel på konkreta resultat skapats som illustrerar projektets bredd – från grundforskning till en mer effektiv behandling av patienterna.

• Reprounion har lockat mer än 20 av de mest talangfulla doktoranderna till Öresundsregionen och utbildar dem nu till framtidens reproduktionsmedicinska forskare. Redan från starten av sin utbildning lär de sig att samarbeta och utbyta erfarenheter inom gruppen, även om deras specifika forskningsområden skiljer sig åt. Genom tillskansandet av ny kunskap och väletablerade nätverk i starten av karriären blir dessa unga forskare själva kulturbärare av ett nytt forskningsparadigm.

• Genom Reprounion har ett patientmobilitets­avtal mellan Region Skåne och Region Hovedstaden etablerats. Avtalet innebär att svenskar och danskar med specifika reproduktiva sjukdomar kan erbjudas bästa möjliga högspecialiserade behandling, oavsett om man som patient bor på den svenska eller danska sidan av gränsen. Därmed sätts patientens behov i första rummet samtidigt som hälso- och sjuk­vårdens resurser nyttjas mer effektivt.

För tre år sedan etablerades Reprounion som ett offentlig-privat samarbete med stöd från EU, läkemedelsindustrin, Region Skåne, Region Själland och Region Hovedstaden. Målet med Repronion är att samla krafterna för att öka kunskapen om ofrivillig barnlöshet och reproduktiva sjukdomar, utveckla nya behandlingar samt stärka det förebyggande arbetet.

Vårt gemensamma fokus ger en bättre blick för den långsiktiga utvecklingen

Valet av finansieringsmodell illustrerar i sig självt det breda samarbetet. Inte sällan är konkurrensen hård där vi som forskare och behandlare ska argumentera för varför just vårt forskningsområde ska motta pengar. Inom ramen för Reprounion har vi dock valt en annan modell. Här är finansieringen uppbyggd utifrån en ambition om en gemensam ekonomi varifrån projekt som bekämpar infertilitet kan beviljas. Gemensam finansiering kräver att vi tillsammans är ansvariga för att bedöma projekten och problemställningarna och därmed även att göra gemensamma prioriteringar. Det betyder att partnerskapets bästa måste prioriteras på bekostnad av särintressen. För att det ska fungera krävs förtroende och en vilja att stötta varandra. Det har visat sig falla väl ut.

Vårt gemensamma fokus ger en bättre blick för den långsiktiga utvecklingen. De internationella nätverken som skapas är ett viktigt bidrag i arbetet med att behålla och utveckla Öresundsregionens internationella position. För det är i samspelet och i utbytet av kunskap med forskare över hela världen som vi själva kan nå målet om att vara världsledande.

Erfarenheterna från Reprounion har gett oss modet att ge oss i kast med de riktigt stora utmaningarna. Utmaningar som kräver samarbete med de bästa i världen om vi ska ha en chans att lösa dem samt utmaningar som har konsekvenser för många människor i världen. Exempel på verkligt stora utmaningar är om vi kan bota manlig infertilitet, vars orsaker står att finna i allt från ärftlighet till kemikalier och stigande ålder för män som försöker få barn. När orsakerna är många krävs också många bidrag till lösningar.

Idén om ett paradigmskifte och det systematiska multidisciplinära arbetet har redan väckt internationellt intresse. I samband med att Reprounion nyligen arrangerade ett strategiseminarium om reproduktionsforskningens framtid, deltog flera framstående reproduktionsmedicinska forskare från bland annat Harvard och Stanford.

Vi är övertygade om att vi är på väg att ta det första steget in i ett nytt forskningsparadigm som kommer att dominera i framtiden. Men därmed erkänner vi också att vi fortfarande har en lång väg att gå innan vi gjort upp med de traditionella sätten att göra saker och ting på. Det är som bekant svårt att lära gamla hundar (som oss) att sitta, men det är så inspirerande att vara en del av processen att motivationen för att fortsätta kommer av sig självt.

ALEKSANDER GIWERCMAN, CLAUS YDING ANDERSEN, JENS SØNKSEN, JOHAN MALM, SØREN ZIEBE OCH PETTER HARTMAN