Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Frågan om ansvar för hemsjukvård löses allra bäst på den lokala nivån

Publicerad: 22 november 2006, 06:00

Att föra över ansvaret för hemsjukvården till kommunerna kan lösa en del gränsdragningsproblem men nya gråzoner uppkommer. Det är en av de förklaringar som statsråden Maria Larsson och Göran Hägglund ger till att de i dag inte vill lagstifta om kommunalt ansvar för hemsjukvård.


Vården av äldre och sjuka personer kan i många avseenden bli bättre. Både i det egna hemmet och i det särskilda boendet saknas ofta läkarmedverkan. Bristande kommunikation mellan vårdgivare och många vårdkontakter utgör ett stort problem när det gäller till exempel läkemedel till äldre. Dessa brister leder inte sällan till onödigt lidande, onödiga återintagningar på sjukhus och onödiga kostnader.

Regeringens självklara ambition är att medverka till en god utveckling av vården och omsorgen för äldre. Den omfattande äldresatsning som presenterades i början av hösten i regeringens budgetproposition är en del i detta arbete. Mandatperioden kommer att ägnas åt att genomföra de löften om förbättringar inom äldreomsorgen som alliansen gick till val på. Det handlar bland annat om införandet av en värdighetsgaranti och att ge alla patienter möjlighet till en fast vårdkontakt som vårdar eller vid behov lotsar patienten genom vårdkedjan. Frågan om kommunalisering av hemsjukvården är en av de frågor som den nya regeringen förväntas ta ställning till.

Hälften av landets kommuner har genom frivilliga överenskommelser med landstinget övertagit hemsjukvården. Dessvärre vet vi fortfarande för lite om kvaliteten i äldrevården där förändringar av huvudmannaskapet har genomförts för att kunna göra en omfattande förändring på området. Mer kunskap behövs om hur hemsjukvården är organiserad i olika kommuner. Det behövs också en jämförelse av de olika modellernas för- och nackdelar.

En huvudmannaskapsförändring kan medföra ekonomiska diskussioner som inte gynnar samarbetsklimatet. Det är avgörande att den ekonomiska regleringen klaras ut i en överenskommelse, vilket också gjorts i de kommuner som övertagit ansvaret för hemsjukvården. En samverkan mellan två parter bygger på förtroende och tillit, något som lätt kan raseras om man inte kommer överens i avgörande frågor.

Det finns också en mer grundläggande invändning till en kommunalisering av hemsjukvården i dagsläget, nämligen den att strukturförändringar inte löser hela problemet. Dåliga verksamhetsresultat beror inte enbart på struktur- och huvudmannaskapsgränser. Att föra över ansvaret för hemsjukvården till kommunerna kan lösa en del gränsdragningsproblem men nya gråzoner uppkommer, exempelvis är läkarnas roll i hemsjukvården en avgörande fråga.

Vi måste också ta hänsyn till närsjukvårdens roll och utveckling. Utvecklingen av närsjukvården har ett regionalt eller lokalt perspektiv och finns i många olika former beroende på lokala eller regionala behov. Verksamheten syftar bland annat till att förbättra samverkan mellan landstingets primärvård och specialiserad, ofta sjukhusanknuten vård, samt kommunal hälso- och sjukvård. På flera håll har även äldrevårdscentraler inrättats där läkare och distriktssköterskor har möjlighet att göra hembesök, planerade såväl som akuta. Tanken är att det ska bli nära samarbete mellan äldrevårdscentralen, biståndsbedömarna och hemtjänsten.

Omorganisationer kräver mycket personella resurser och tär på personalen. Om hemsjukvården tvångsförvisas till kommunerna kan det innebära att fokus flyttas från pågående utvecklingsarbeten som då riskerar att stanna upp.

Vår slutsats är att en tvingande kommunalisering av hemsjukvården inte är att föredra i dagsläget. Hälften av landets kommuner har redan övertagit ansvaret för hemsjukvården genom frivilliga överenskommelser med landstinget. I dessa kommuner och landsting pågår spännande utvecklingsarbeten. På många håll innebär överenskommelserna att omfattningen av den hemsjukvård som kommunerna övertagit är densamma som vid en överföring tvångsvis.

Regeringen avser att noga följa utvecklingen av kvalitet och ekonomi i de två olika organisationsformerna. Frågan om hemsjukvårdens hemvist löses bäst på lokal nivå och i samförstånd mellan parterna.

Maria Larsson, Göran Hägglund

Maria Larsson
 är äldre- och folkhälsominister (kd).

Göran Hägglund
 är socialminister och ordförande för kristdemokraterna.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev