Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Fri aborträtt angrips via kritik mot test

Publicerad: 13 februari 2008, 06:34

REPLIK Överläkare Lars-Olof Svensson bemöter Rurik Löfmarks debattinlägg om fosterscreening.


Rurik Löfmark ställer i Dagens Medicin nr 6/08 krav på att politikerna ska riva upp fattade beslut om fosterscreening. Framför allt är han bekymrad över att foster med Downs syndrom kommer att aborteras i större utsträckning än i dag.

I detta har han naturligtvis helt rätt. Anledningen till att man infört de nya diagnostiska metoderna är ju att de ökar möjligheterna att finna av­vikelser av olika slag. Jag kan inte tolka Löfmark på annat sätt än att han är emot den fria aborträtten då han skriver om screeningen att ”Det strider mot de etiska läkar­reglerna om att skydda och bevara människoliv”. Han skiljer inte på foster och individer – ”alla barn med Downs syndrom bör få möjlighet att överleva”. Är det någon som tycker något annat?

För den som tar del av de krav på åtgärder som Löfmark ställer är det uppenbart att titeln medicinetiker inte utgör någon garanti för innehavarens förmåga att förhålla sig till tillämpningen av etiska principer. Han är dock inte ensam om sina åsikter om fosterdiagnostik. För en kort tid sedan skrev professor Erwin Bischofberger en artikel i Svenska Dagbladet där han utifrån föregivna etiska skäl tog avstånd från fosterdiagnostik som leder till att foster med Downs syndrom aborteras.
ett av de argument med etisk bäring som Bischofberger använder är att nu levande individer med Downs syndrom skulle lida skada om det på grund av gällande abortregler skulle födas färre barn med kromosom­avvikelsen.

Jag tycker detta är ett mycket märkligt ställningstagande. Tänk efter vad det skulle kunna leda till. Antag att man i framtiden hittar en metod som återställer skadade kromosomer hos foster ledande till att inga fler med Downs syndrom kommer att födas. Då borde vi, enligt Bischofbergers etiska princip, avstå från sådan behandling eftersom nu levande individer med Downs syndrom annars tar skada. Det kan knappast hävdas att en skada hos en individ lindras av att gruppen skadade blir större. Man kan inte heller hävda människovärdesprincipen som argument genom att ställa fostrets rättighet mot en levande individ.

Fast jag inser här att jag har fel. Det är omöjligt att diskutera frågan om fosterdiagnostik utan att beröra den fria aborträtten.

En viktig princip i den fria aborträtten är att kvinnan inte behöver motivera sitt beslut om att avbryta graviditeten. Vilka skäl som än ligger bakom beslutet är alltså kvinnans ensak. Frågan är då om man genom lagstiftning ska beröva henne möjligheten till ett adekvat beslutsunderlag i form av till exempel fosterdia­gnostik?

Jag menar att detta vore orimligt och skulle betraktas som en tydlig inskränkning i den fria aborträtten.

Till sist, frågan om fosterdia­gnostik är viktig att diskutera utifrån många utgångspunkter. Jag tycker dock att det kan betraktas som en rimlig be­gäran att man i debatten är tydlig med var man själv står och inte använder kritiken mot fosterdia­gnostik som ett sätt att komma åt den fria aborträtten.

Lars-Olof Svensson

Lars-Olof Svensson
är överläkare vid kvinnokliniken på Centrallasarettet i Västerås.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev