”Fyra åtgärder som snabbt och ­effektivt löser vårdplatskrisen”

Landsting efter landsting, sjukhus efter sjukhus, klinik efter klinik, avdelning efter avdelning – och nu även kommunerna – stänger ned vårdplatser och verksamheter på grund av den sedan flera år pågående sjuk­sköterske­bristen. Utbredningen av problemet är som en löpeld som kan kännas okontrollerbar.

Politiker och landstingsledningar försöker släcka branden med lovvärda men svårfångade ord om förbättrad arbetsmiljö och strödda lönesatsningsinitiativ. Men likt förr i människans historia kan svedja nyttjas som näring för spirande nystart.

Från en verksamhetschefs perspektiv presenteras här några erfarenheter och snabbt genomförbara åtgärder som skulle råda bot på sjuk­sköterske­bristen och därmed lösa vårdplatskrisen. Dessa erfarenheter grundar sig på såväl prövade framgångsrika metoder som otaliga samtal med sjuksköterskor i denna fråga.

1. Uppvärdera omvårdnad, konkret och inte i ord. Skapa en utvecklingstrappa lik läkarnas där den högsta nivån innebär övergripande ansvar för ett område, med tillhörande löneutveckling. Detta finns redan exemplifierat, kan göras överallt och är inte komplicerat. En löneutveckling kopplad till tydliga ansvarssteg innebär en individuell motivation att utvecklas och en kontrollerad löneutveckling kopplad till en motprestation från individen. Betydligt mer kostnadseffektivt och motiverande för sjuksköterskor än att göra generella lönesatsningar som har liten effekt för individen, är mycket kostsamma och snabbt faller i glömska.

2. Skapa såväl formella ingångar som ekonomiska möjligheter för motiverade undersköterskor att studera till sjuksköterska. De vet vad de ger sig in på, är såväl realistiska som motiverade, och hoppar inte av utbildningen.

3. Skapa en riktad uppsökande verksamhet och utbildning för att slussa in sjuksköterskor från icke-EU-länder i svensk sjukvård. Var är alla sjuksköterskor som kommit som flyktingar? Vi i verksamheten vet. De jobbar som undersköterskor eller inte alls. I dagens system måste de ofta gå om hela sjuksköterskeutbildningen.

4. Undvik legitimerad personal i helt administrativ tjänst. Det finns stora fördelar med att vi som är legitimerade också tar administrativa uppdrag och ledande positioner, men det går att kombinera med klinisk verksamhet om man ges rätt förutsättningar. Genom att möjliggöra att man har kvar en viss klinisk verksamhet trots administrativa uppdrag visar vi som arbetsgivare också vad som är sjuk­vårdens högsta prioritet: patienterna.

För att genomföra dessa – och andra – åt­gärder behövs en samordning mellan regering, utbildningsväsende, huvudmän och fackliga organisationer. Vårdplatskrisen är en nationell angelägenhet och åtgärder är mycket brådskande. Människor kommer inte fara illa i en nära framtid, det stadiet är sedan länge passerat. Flera upprop från vårdpersonal om effekterna av vårdplatsbristen är konkreta ned på patientnivå.

Jag bjuder därför in regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och vårdfacken till ett samtal i sommar för att katalysera en samordnad och mål­inriktad handlingsplan.

PATRICK VIGREN