Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Gå inte i fettfällan - fler studier krävs

Publicerad: 30 januari 2008, 06:14

Schabbla inte bort gjorda vinster genom att ”tillåta” kost förenad med ökad hjärt-kärldödlighet, skriver Anders G Olsson.


Socialstyrelsen har friat allmänläkaren Annika Dahlqvist från felbehandling sedan hon behandlat överviktiga och typ 2-diabetiker med GI-kost, en kost med lågt kolhydratinnehåll och högt fettinnehåll. Man har funnit att denna kost hjälper överviktiga att gå ner i vikt trots att fetthalten i kosten är hög.

Röster har hörts att det nu skulle vara  fritt fram  för fettrik kost.

Dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom har under de sista 20 åren halverats. Denna tendens fortsätter alltjämt. Man har sagt att sjukdomen egentligen är onödig, eftersom den är så tydligt beroende av livsstil och andra påverkbara faktorer.

Orsaken till denna lyckosamma utveckling är mångfaldig. Förbättrat akut omhändertagande är en orsak. Effektivare förebyggande läkemedelsbehandling bidrar mycket. Den största orsaken torde dock vara befolkningens förbättrade livsstil: Rökningen har kraftigt minskat, motions­vanor förbättrats, kolesterolvärdet har minskat med 15 procent. Detta återspeglar blodets halt av det  onda , åderförkalkningsframkallande LDL-kolesterolet.

Förändringen har åstadkommits med hjälp av kostomläggning i befolkningen från en hög energiprocent mättat fett och kolesterol till en minskning av den totala fettmängden och övergång till enomättat och fleromättat fett. En väsentlig del av dödlighetsminskningen har man velat tillskriva denna kolesterolminskning.

Mot denna utveckling står i dag ett hot: tendensen till ökad fetma, och därmed följande risk för diabetes. Man vet att diabetes är förenat med en kraftigt ökad risk att drabbas av ischemisk hjärtsjukdom. Man talar om en  tidsinställd bomb , som hotar att brisera och plötsligt leda till en ny epidemi av hjärtinfarkt och dess följdsjukdomar.

Orsaken till kärlsjukdomen vid diabetes skiljer sig från den vi såg i den stora hjärtsjukdoms­epidemin tidigare. Här dominerar lågt  gott  skyddande HDL-kolesterol och hög halt av blodfettet triglycerider. Triglycerider bildas i övermått när man går upp i vikt och särskilt lägger på bukfetma och är förenade med ökad risk för hjärtinfarkt.

GI-kost kan här vara av värde. Men då gäller det att vakta noga på att man inte återfaller i de tidigare vanorna med stora intag av mättade fetter. Det vet vi höjer det onda kolesterolet och ökar den vägen risken för hjärtsjukdom. En kombination av de två olika kostfilosofierna kan här vara på sin plats.

Minska på kolhydratintaget och kombinera detta med ett relativt högt intag av omättade fetter. Tyvärr svävar vi i dag i okunnighet om effekten av en sådan kostkombination på blodfetterna. Mer forskning behövs. Låt oss inte schabbla bort de gjorda vinsterna med att plötsligt  tillåta  kostbeståndsdelar som erfarenheten visar är förenade med ökad hjärt-kärldödlighet.

Små, korta studier pekar på att en GI-kost med lågt glykemiskt index sänker triglyceriderna och höjer det goda HDL-kolesterolet. Socialstyrelsen har därför enligt min mening gjort ett klokt beslut i att fria Annika Dahlqvist. Samtidigt efterlyses mer forskning med frågan hur en kost ska se ut som både sänker det onda LDL-kolesterolet och förbättrar den diabetiska blodfettrubbningen.

Det vore olyckligt om olika kostskolor gräver ner sig i skyttegravar och förfäktar sina positioner när proaktiv forskning behövs.

Anders G Olsson

Anders G Olsson
 är verksam vid Stockholm Heart Center och professor emeritus vid Hälsouniversitetet, Linköping.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev