Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Ge fler patienter en namngiven fast läkarkontakt”

Arbetet för bättre kontinuitet måste fortsätta så att alla invånare i kontakt med primärvården erbjuds en fast läkarkontakt, skriver Gunilla Gunnarsson, särskild utredare, Tillgänglighetsdelegationen. (2 kommentarer)

Publicerad: 7 februari 2022, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Gunilla Gunnarsson, särskild utredare, Tillgänglighetsdelegationen.

Foto: SKR


Ämnen i artikeln:

PrimärvårdDigital vårdTillgänglighetsdelegationen

Primärvården debatteras flitigt. Det är positivt och behövs. Tillgängligheten är för låg och stödet till personer med kroniska sjukdomar är för svagt. Regeringen har med brett politiskt stöd startat vägen mot arbetssätt där primärvården ska bli navet för hela vården.

Ska en sådan omställning kunna förverkligas krävs en rad olika åtgärder och förändringar, inte bara i primärvården utan också i samverkan med specialiserad vård.

Läs mer: Dagens primärvård instoppad i tidskapsel

I direktivet till Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården ingår att följa arbetet och föreslå ytterligare åtgärder som staten kan göra för att stödja utvecklingen. 

Utredningen konstaterar att patienter ofta kan och vill ta ett större ansvar för sin egen vård. Med samlad digital information kan patienten ta del av relevant information som exempelvis vårdplaner, planerade vårdkontakter och kontaktuppgifter till fast läkarkontakt och vårdkontakt. Utredningen menar, med stöd av patientorganisationer, att samlad digital information skapar förutsättningar för ökad delaktighet, vilket kan stärka patienten i mötet med vården och ge förutsättning för att ta större ansvar för den egna vården. En patient som är insatt i sin vård blir mer trygg och har mindre behov av kontakt på grund av oro och osäkerhet. Utredningen planerar att lägga ett lagförslag om samlad digital information. 

Tillgängligheten för patienter med kroniska sjukdomar bör förbättras. Ett sätt är att fler patienter får en namngiven fast läkarkontakt. I dag har alltför få patienter kännedom om sin lagliga möjlighet att få en fast läkarkontakt i primärvården. Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om att regionerna ska verka för att andelen i befolkningen som har en namngiven fast läkarkontakt i primärvården utgör minst 55 procent senast vid utgången av 2022. Utredningen anser att arbetet för bättre kontinuitet måste fortsätta så att alla invånare i kontakt med primärvården erbjuds en fast läkarkontakt. För att lyckas måste antalet allmänläkare öka. 

I dag gäller enligt vårdgarantin att patienter med ett nytillkommet hälsoproblem ska få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården inom tre dagar från det att den enskilde sökt kontakt. För patienter med känd sjukdom och tidigare kontakter gäller maxgränsen tre dagar endast vid oväntade eller kraftiga förändringar av tidigare kända hälsoproblem. Det här innebär i praktiken att en patient med kronisk sjukdom kan få vänta länge på att bli bedömd medan en tidigare ej känd patient med samma besvär ska omhändertas inom tre dagar. Utredningen överväger ändring av den lagstadgade vårdgarantin med målet att stärka tillgängligheten för patienter med kroniska sjukdomar.

Men enbart lagförändringar ändrar inte tillgängligheten. En förändring bort från dagens oacceptabla köer och väntetider kräver medarbetarnas engagemang, ett bra och nära ledarskap och en större fokusering på kärnverksamheten. Förändrade arbetssätt och produktions- och kapacitetsplanering som utgår från medarbetarnas engagemang är nödvändigt. För att åstadkomma ett sådant engagemang måste beslut och resurser riktas så nära vårdverksamheten som möjligt. 

Den bild utredningen fått av omställningen till nära vård är att de medel som tillförts inte nämnvärt märks i vårdverksamheterna. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visade i Nära vård i sikte? (2021:8) att omställningen ur ett systemperspektiv bara lett till mindre förändringar hittills vad gäller ekonomiska resurser för primärvården. Stora regionala variationer redovisades och de flesta regioner verkade enligt rapporten sakna tydliga planer på att öka den egna finansieringen under kommande år. 

För medarbetarengagemanget är det viktigt att de två statliga miljarder som regeringen avsatt i årets budget för att åtgärda de uppdämda vårdbehoven verkligen används till långsiktiga och hållbara förändringar i vårdens vardag. Regeringen pekade i beslutet om fördelning 20 januari ut tio områden som regionerna ska rikta pengarna till. Ett av dessa områden är så kallad direktkonsultation.

Digital specialistkonsult, som är ett etablerat arbetssätt mellan Borgholms vårdcentral och Ortopedkliniken i Oskarshamn, är ett gott exempel på direktkonsultation. Istället för att remittera patienter till ortopedkliniken diskuterar primärvårdsläkaren och patienten problematiken med ortopedläkare direkt digitalt. Patienten får i de flesta fall hjälp direkt och slipper väntan på besök hos ortoped. Ortopedkliniken får färre icke nödvändiga remisser. Vården effektiviseras och varje konsultation blir ett lärotillfälle. Här bör Socialstyrelsen och regionerna se till att statsbidraget når vårdens medarbetare för att införa och utveckla detta arbetssätt.

Det här är några av de insatser som behövs för att öka delaktighet, kontinuitet och tillgänglighet så att tilliten till primärvården ökar och primärvården blir navet i svensk hälso- och sjukvård.

Gunilla Gunnarsson, särskild utredare, Tillgänglighetsdelegationen 

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten? Klicka här!

Kommentarer publiceras dagtid vardagar efter granskning.

 

2022-02-09

Bra åsikter och väl framfört detta är vad kroniskt sjuka patienter behöver det kan avlasta vården, tillit och förtroende till vårdkontakten ger lindring

GG

 

2022-02-08

Mycket bra Gunilla. Rakt och viktigt. Kan bli lika bra som RCC började. Men uthållighet krävs. 

RH

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev