Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Ge läkarna tid att pröva de nya beslutsstöden

Publicerad: 17 oktober 2007, 04:50

Sjukskrivningarna kommer inte att minska direkt, skriver Eva Nilsson Bågenholm och Curt Malmborg.


För en tid sedan presenterade Socialstyrelsen ett beslutsstöd för läkare när det gäller sjukskrivning. Vi är båda mycket nöjda med att det nu finns ett sådant beslutsstöd. Vi tror att det kommer att underlätta för såväl hälso- och sjukvården som Försäkringskassan. Samtidigt vill vi att beslutstödet nu ska få tid på sig att börja användas av landets läkare.

Läkarnas utlåtande är det absolut viktigaste underlaget för Försäkringskassan när beslut om rätten till ersättning från sjukförsäkringen ska fattas. Så har det alltid varit och beslutsstödet ändrar inte på detta.

Det är ju väl känt att Sverige har längre sjukskrivningstider för samma diagnos än många andra länder och att variationerna över vårt eget land dessutom är stora. Beslutsstödet, om det används rätt, kan bidra till bättre och mer träffsäkra sjukskrivningar Det finns de som fruktar att Försäkringskassan fyrkantigt ska använda beslutstödet för att styra läkarna. Det är inte meningen. Beslutsstödet bör i stället vara en utgångspunkt för den viktiga dialogen mellan vården och Försäkringskassan.

Beslutsstödet blir ett viktigt redskap för läkarna. Det är framtaget av specialister som lutar sig mot beprövad erfarenhet. Självklart är det en brist att det inte finns särskilt mycket forskning om sjukskrivningar och dess effekter i förhållande till olika diagnoser. Den bristen är dock lika stor såväl med som utan beslutsstödet. Beslutsstödet gör läkarkårens samlade erfarenheter tillgängliga för alla läkare för att underlätta deras bedömning.

De specifika rekommendationerna ska användas som ett stöd vid sjukskrivningsbedömningar, det vill säga vara utgångspunkt och referens vid bedömningar av arbetsförmåga såväl för vården som för Försäkringskassan. Beslutsstödet är uppbyggt kring erfarenhet och kunskaper kring sjukdomsförlopp i de fall patienten har en diagnos med typiskt förlopp.

Bedömningarna ska vara individuella och utgå från den enskilda individens förhållanden. Det betyder att avsteg alltid kan göras. Många patienter har en mer komplicerad sjukdomsbild med flera olika diagnoser. Här är det läkarens ansvar att göra en individuell bedömning utifrån den diagnos som bedöms påverka funktionstillståndet mest. Om en sådan komplicerad sjukdomsbild förvärrar nedsättningen av funktionen kan detta anges som motiv till avsteg från rekommendationen. En sådan motivering är nödvändig för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till ersättning.

Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har olika uppdrag. Försäkringskassan har i uppdrag att tillämpa lagen om allmän försäkring och i detta sammanhang tillvarata den arbetsförmåga som individen har. Försäkringskassans uppdrag förändras inte av beslutsstödet. Däremot kommer det att innebära att Försäkringskassan får bättre beslutsunderlag och tillsammans med vården kan bidra till att rätt behandling och utredning sätts in i rätt tid för att motverka en lång passiv sjukskrivning.

Vi menar båda att beslutsstödet nu måste få tid att börja fungera som det är tänkt. Såväl inom vården som inom Försäkringskassan pågår utbildningsinsatser för att stödet ska kunna användas på rätt sätt. Att omedelbart vänta sig radikalt kortare sjukskrivningstider eller ett radikalt minskat inflöde i sjukförsäkringen är inte seriöst. De senaste årens debatt och insatser har redan bidragit till att pressa tillbaka inflödet till en historiskt sett låg nivå.

Vi kommer nu fortsätta att med beslutsstödet och andra förändringar i sjukskrivningsprocessen som underlag samverka för bättre sjukskrivningar: Aktiva sjukskrivningar som tar tillvara den arbetsförmåga som finns i stället för att sätta den på avbytarbänken.

Eva Nilsson Bågenholm, Curt Malmborg

Eva Nilsson Bågenholm
 är ordförande i Sveriges läkarförbund
Curt Malmborg
 är generaldirektör, Försäkringskassan

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev