Ge Örebro klartecken att starta läkarutbildning

Sveriges och EU:s åldrande befolkningar är en tickande tidsbomb för välfärdssystemen. Även om vår hälsa förbättras, ökar behoven av hälso- och sjukvård med stigande ålder. I Sverige kommer det om ett par årtionden att finnas cirka 1,2 miljoner personer som är 75 år eller äldre enligt Statistiska centralbyråns beräkningar.

Utvecklingen medför att trycket på sjukvården förväntas växa avsevärt. Nya behandlingsmetoder och möjligheter att operera personer långt upp i åldrarna bidrar också till ökad efterfrågan på sjukvårdsinsatser.

Hur ska den svenska sjukvården möta dessa utmaningar? En ödesfråga är tillgången på läkare. I Örebro län, Värmlands och Dalarnas län är situationen akut redan i dag. Trots stora insatser från sjukvården har våra län svårt med läkarförsörjningen. Landstingen tvingas till dyra lösningar med inhyrda läkare. För patienterna är det ofta negativt att behöva möta nya läkare vid varje besök.

Det är inte bara i glesbygdslänen som det saknas läkare. I stora delar av landet råder stor brist på specialister i allmänmedicin och psykiatri. Undersökningar visar att det i dag skulle behövas ytterligare minst 400 allmänläkare inom primärvården för att tillgodose efterfrågan.

För att försöka klara tillgången på läkare måste den svenska sjukvården aktivt arbeta för att locka utländska läkare inom  EU  att tjänstgöra i Sverige. Landstingen genomför kampanjer för att få läkare att flytta till Sverige. Kostnaderna är höga för landstingen innan de utländska läkarna kommer i arbete.

Socialstyrelsens uppfattning är att en expansion av läkarutbildningen i dag skulle kunna minska beroendet av utländskt utbildade läkare inom fem till tio år, samtidigt som Sverige tar ett långsiktigt ansvar för den nationella läkarförsörjningen. Det är värt att notera, skriver Socialstyrelsen i sin årsrapport till regeringen, att andelen nylegitimerade läkare med utländsk specialistutbildning i allmänmedicin har ökat från cirka 10 procent 1995 till 30 procent 2005.

Bland samtliga läkare som får svensk läkarlegitimation har i dag en majoritet utländsk utbildning.

Bristen på läkare förvärras ytterligare genom de stora pensionsavgångar som beräknas ske under perioden 2010–2020. 65 procent av specialistläkarna är i dag äldre än 50 år.

Ett scenario visar att det kommer att fattas 3 600 läkare år 2015, trots en beräknad nettoinvandring av cirka 400 utländska läkare per år.

Intresset bland svenska studenter att utbilda sig till läkare är fortfarande mycket stort – i genomsnitt tio sökande per plats till de sex fakulteter som i dag bedriver läkarutbildning. Allt fler studenter söker sig därför utomlands för att läsa medicin, bland annat till Danmark, Polen, Ungern och Nordirland. För tio år sedan läste knappt 250 svenskar medicin utomlands. I dag är det över 1 400.

I Danmark upptas en fjärdedel av utbildningsplatserna av svenskar. Den danska regeringen har nu beslutat att ändra antagningsreglerna, vilket innebär att det blir svårare för svenskar att utbilda sig till läkare i Danmark.

Konkurrensen om utbildningsplatserna i Sverige blir därmed ännu hårdare. Slutsatserna från myndigheter och sjukvårdsansvariga är att antalet utbildningsplatser måste utökas. Högskoleverket har tidigare hävdat att det behövs ytterligare 320 nya platser per år. Men mot bakgrund av den åldrande befolkningen borde det antalet nära fördubblas till cirka 700 platser, understryker Högskoleverket i en ny rapport om arbetsmarknadsläget för bland annat läkare.

Trots Högskoleverkets och Socialstyrelsens varningar om läkarbrist har regeringen endast ökat på läkarutbildningen med 64 platser, från dagens 1 080 till 1 144 läsåret 2007/2008.

Örebro universitet har tillsammans med Universitetssjukhuset Örebro kapacitet att erbjuda en ny läkarutbildning från hösten 2008.

Den nya läkarutbildningen vid Örebro universitet har inriktning mot klinisk forskning, bassjukvård, evidensbaserad medicin och samtidens ohälsa. Det är således en stark fokusering på de stora folkhälsoproblemen i samhället i dag.

Örebro universitets första ansökan om att utbilda läkare avslogs våren 2006 av Högskoleverket. En av motiveringarna till avslaget var att det behövdes fler lärare på plats innan man kunde bevilja ansökan. Detta har nu åtgärdats genom ett omfattande professorsprogram. Därför lämnar Örebro universitet under hösten 2007 in en ny ansökan där Högskoleverkets krav är åtgärdade. Utbildningen är planerad för cirka 100 studerande.

Får universitetet ett godkännande kan studenterna påbörja sin läkarutbildning redan höstterminen 2008.

Det är vår förhoppning och övertygelse att en läkarutbildning i Örebro kan bidra till att Sverige får tillgång till fler läkare och att många av de nya läkarna också kommer att vilja arbeta inom Örebro län, i Värmland och i Dalarna. Invånarna i dessa län har också rätt att få bättre tillgång till läkare i likhet med storstadsregionernas invånare.

Ulric Andersson, Marie-Louise Forsberg-Fransson, Alf Johansson, Fredrik Larsson, Elisabeth Lindén Brandt, Kent Persson, Jan Wiklund

Ulric Andersson (s)
är ordförande landstingsstyrelsen, Landstinget i Värmland

Marie-Louise Forsberg-Fransson (s)
är ordförande landstingsstyrelsen, Örebro läns landsting

Alf Johansson (s)
är ordförande landstingsstyrelsen, Landstinget Dalarna

Fredrik Larsson (m)
är oppositionsråd, Landstinget i Värmland

Elisabeth Lindén Brandt (c)
är oppositionsråd, Landstinget Dalarna

Kent Persson (m)
är oppositionsråd, Örebro läns landsting

Jan Wiklund   (m)
är oppositionsråd, Landstinget Dalarna