Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Ge oss ett enda exempel på att Kilen agerat utifrån känslor - inte kunskap

Publicerad: 22 november 2006, 07:00

Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm har uppenbarligen inte en aning om vad Kilen tycker eller gör, skriver Lena Westin och Jan Albinson, båda grundare av Kilen – Konsumentinstitutet läkemedel och hälsa.


Inte utan förvåning tar vi del av Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholms uttalande om Kilen, se Dagens Medicin nr 46/06, som enligt henne har "lobbat hårt emot den evidens som finns inom psykiatrin och argumenterat mot psykofarmaka på ett obalanserat sätt." Vi ska också ha baserat vårt agerande på känslor snarare än på kunskap.

Skulle man kunna få ett exempel? Ett enda.

Nej, Eva Nilsson Bågenholm tycker bara, utan varje underlag för sitt tyckande, och sällar sig därmed till det vetenskapliga debattklimat som i andra sammanhang kallas skitprat.

Men låt oss för all del fundera lite på den evidens som finns när vi talar läkemedel. Låt oss börja med de 50 professorer och docenter som vid 90-talets början skrev protestskrivelse till regeringen därför att, bland annat vi undertecknade, påstod att bensodiazepiner var beroendeframkallande. Vad var det för evidens de stödde sig på?

När  SSRI  -preparaten introducerades för en större publik i tv:s Kvällsöppet 1996 med gravida kvinnor som patienter för att visa hur säkra preparaten var – vad var det för evidens man stödde sig på då?

När Läkarförbundet 2001 avvisade deltagande i vår hearing "Läkemedelsskador och ansvar" med hänvisning till att man inte hade något med saken att göra, var det också evidensbaserat?

När Läkemedelsverket vid vår hearing 2003, "Antidepressiva. Vad styr den ökade förskrivningen?" kräver en ökad förskrivning till barn och unga – grupper som medlen varken var utprovade på eller godkända för. Vilka systematiska översikter var det då som styrde?

När vi 2001 sände cirka 100 artiklar ur vetenskapliga tidskrifter till  SBU  , som alla pekar mot att  SSRI  har beroendeskapande effekter, svarade man ögonblickligen att det trodde man inte på. Vad kan det vara för evidens som gjorde att man nöjde sig med att tro och inte ens diskuterade beroendefrågan i sin systematiska (?) översikt? Inte heller tog man upp någon av de översända artiklarna i sin studie, som just var en litteraturstudie.

Vad är det för "systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga observationer" som gör att läkare – då patienter frågar – ljuger och förtiger fakta om läkemedelsbiverkningar? Med fakta avser vi här biverkningar upptagna i Fass.

Vi skulle behöva en bilaga till Dagens Medicin för att exemplifiera vad vi menar inte bara är brist på evidens utan också djupt oetiskt agerande från såväl enskilda läkare som Läkarförbundet och tillsyns- och granskningsmyndigheter. Det måste väl vara det som stör Läkarförbundets ordförande och många fler, för uppenbart är ju att Nilsson Bågenholm inte har en aning om vad Kilen tycker eller gör.

Men ge oss ett exempel åtminstone, eller …?

Lena Westin, Jan Albinson

Lena Westin
är sjuksköterska vidareutbildad inom psykiatri och en av Kilens grundare.

Jan Albinson
är psykoterapeut och en av Kilens grundare.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev