Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Ge oss ledigt för att hjälpa utsatta”

Publicerad: 16 November 2017, 13:00

Helena Frielingsdorf Lundqvist, ST-läkare i psykiatri, medicine doktor, Vrinnevisjukhuset Norrköping, Linköpings universitet. Tidigare fältarbetare och styrelseledamot i Läkare utan gränser i Sverige och Johan von Schreeb, docent, specialist i kirurgi, chef för Kunskapscentrum katastrofmedicin Karolinska institutet. Medgrundare av Läkare utan gränser i Sverige. För Svenska läkaresällskapets arbetsgrupp för främjande av humanitära medicinska insatser.

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån (von Schreeb)

Svensk vårdpersonal bör få tjänstledigt för humanitära hjälpinsatser, skriver två företrädare för Läkare utan gränser.


Det är en skam att det inte finns lagstadgad rätt att få tjänstledigt för sjukvårdspersonal att arbeta med humanitära hjälpinsatser globalt. I dagarna lägger riksdagsledamöterna Maria Malmer Stenergard och Jessika Roswall (båda M) fram riksdagsmotion 2017/18:1928 om att utreda möjligheter till en lagförändring. Vi i Svenska läkaresällskapets arbetsgrupp för främjande av humanitära medicinska insatser välkomnar motionen.

Vi vill vara ett civiliserat land där vi bryr oss om våra medmänniskor både inom och utanför landets gränser.

I dag har sjukvårdspersonal en lagstadgad rätt att få tjänstledigt för att delta i bland annat militära insatser och politiska uppdrag. Det har man däremot inte om uppdraget gäller humanitära insatser för organisationer som Läkare utan gränser, Röda korset eller FN. Det gör att många av dem som ställer sin kompetens till förfogande för en katastrof- eller konfliktdrabbad civilbefolkning, där behovet är allra störst, inte beviljas tjänstledighet av sin arbetsgivare.

Vi anser att det ligger i Sveriges intresse att underlätta för hälso- och sjukvårdpersonal att arbeta internationellt med humanitära medicinska insatser. Det finns flera starka argument för detta:

1. Det finns stort och växande behov av svensk kompetens vid humanitära medicinska insatser, och Sverige har både en möjlighet och ett ansvar att bidra.

2. Det är i linje med Sveriges policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (regeringens skrivelse 2016/17:60), som betonar Sveriges roll som internationell humanitär aktör. Vi vill och bör vara ett civiliserat land där vi bryr oss om våra medmänniskor både inom och utanför landets gränser.

3. Sverige bör inte enbart bidra med finansiella resurser utan också vara beredd att bidra med expertis och de mänskliga resurser som behövs.

4. Att arbeta vid humanitära medicinska insatser ger sjukvårdspersonalen en ovärderlig erfarenhet som berikar och utvecklar svensk hälso- och sjukvård. Medarbetare får kompetens och förmågor som inte minst är nödvändiga för svensk kris- och katastrofberedskap, i omhändertagandet av patienter från andra länder och från humanitära kriser, samt i det vardagliga patientarbetet.

Vi anser att en lagförändring är en nödvändig anpassning till behoven av humanitära insatser och att detta arbete bör jämställas med arbete för försvarsmakten internationellt, för vilket man nu får tjänstledigt. Det är en tydlig markering av stöd till de svenskar som med risk för eget liv är redo att bistå med hälso- och sjukvård i humanitära kriser. Vi vet att många andra svenska aktörer delar vår syn.

HELENA FRIELINGSDORF LUNDQVIST OCH JOHAN VON SCHREEB

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev