Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Ge personalen utbildning inom fallprevention”

Prioritera fallförebyggande arbete inom regioner och kommuner, skriver forsknings- och utvecklingschef Marina Arkkukangas och föreslår bland annat mer samarbete med civilsamhället.

Publicerad: 6 juli 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Marina Arkkukangas, leg sjukgymnast, doktor i vårdvetenskap och forsknings- och utvecklingschef.


Ämnen i artikeln:

Äldreomsorg

Det har skrivits en del texter om vikten av att arbeta med att minska fallolyckor den senaste tiden. Socialstyrelsen publicerade en rapport för någon månad sedan där det lyftes att fallpreventivt arbete lönar sig för regioner och kommuner, vilket i sig inte är någon nyhet, men nu finns det tydligare framskrivet.

När Socialstyrelsen fick regeringsuppdraget att undersöka om fallpreventivt arbete lönar sig fanns det säkert en del som liksom jag tänkte att äntligen kommer forskningen att bekräftas, och det fallförebyggande arbetet kommer att ta fart. Att fysisk aktivitet och träning är högst upp på listan är redan väl känt, liksom att det arbetet måste börja så tidigt som möjligt. 

Läs mer: ”Äldreomsorgslagen är ett steg i rätt riktning” 

Historiskt har fallprevention till stor del handlat om att se över omgivningen, att anpassa miljön så att möjliga risker elimineras. Redan på 1970-talet gjordes satsningar där Sverige faktiskt var en förebild för det förebyggande arbetet, vilket uppmärksammades även internationellt. Eftersom vi även lever i ett klimat där vi har snö och is en stor del av året (i alla fall i vissa delar av Sverige) så är även broddar en skyddsfaktor. Även om vi har lärt oss att vi ska gå som pingviner för att minska risken för fall så underlättas gång på halt underlag när broddar används. 

Vad som är lönsamt att satsa på har nu bekräftats genom Socialstyrelsens rapport. Så vem tar nu vid och använder den kunskapen i praktiken? Forskare har under de senaste 50 åren tagit fram kunskap om olika evidensbaserade åtgärder, som handlar om allt från omgivning till effektiva träningsprogram. Forskningen säger även att det finns brister i det evidensbaserade arbetet inom fallprevention. Delar som har lyfts som bristfälliga är bland annat ledarskap, kunskap om evidensbaserade insatser, tid och resurser. Dessa delar måste adresseras för att vi ska komma vidare. 

Med tanke på de kostnader som presenterats för fallolyckor – närmare 17 miljarder kronor för år 2020 enligt Socialstyrelsens rapport – så finns det en hel del pengar att spara. Utöver det så sparas ett stort lidande för individen, som får ökad möjlighet att leva ett självständigt liv upp i hög ålder. Men fysisk aktivitet och träning är inte bara effektivt när det gäller fallolyckor utan kan även leda till minskad risk för demenssjukdom, hjärt-kärl-sjukdom, cancer, diabetes och något som har lyfts en del på senaste tiden; depression, som är vanlig bland äldre personer och även i sig en riskfaktor för fall. 

Det finns således redan en bred kunskap och det finns även metoder och modeller som kan användas av regioner och kommuner. Kvalitetsregistret Senior alert och fysisk aktivitet på recept är några exempel som behöver lyftas fram och användas mer. Det förebyggande arbetet behöver därför ske på olika nivåer för att få fart, annars kommer inte trenden att brytas. Eftersom åldersgruppen som ökar mest i Sverige även är den grupp som faller mest, så är det dags att ta bort händerna från ryggen och börja agera. Följande övergripande områden bör prioriteras: 

Utbildning inom fallprevention och specifika fallförebyggande aktiviteter ska finnas tillgängliga för allmänheten

Regioner och kommuner ska samarbeta mer med civilsamhället

Fallförebyggande arbete ska prioriteras och satsas på inom regioner och kommuner

Utbildning inom fallprevention ska ges till personal 

Marina Arkkukangas, leg sjukgymnast, doktor i vårdvetenskap, forskning- och utvecklingschef på Forskning och utveckling i Sörmland

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten?

Klicka här!

Kommentarer publiceras dagtid vardagar efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Äldreomsorg

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev