Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Gör Asthmatuner någon klinisk nytta?”

Då sjukvården strävar efter att vara evidensbaserad och kostnadseffektiv är det bekymmersamt om möjliga kliniska förbättringar hyllas i ett mycket tidigt skede, skriver flera debattörer. (1 kommentar)

Publicerad: 28 januari 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Östen Jonsson, barnallergolog, överläkare, Peter Rask, klinisk fysiolog, överläkare, Josefin Sundh, lungspecialist, överläkare, Ann-Britt Zakrisson, distriktssköterska, med dr, Stella Cizinsky, kardiolog, verksamhetschef för hjärtlung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Samtliga vid Region Örebro län. Nederst till höger: Asthmatuner.

Montage: Maria Bergman (Josefin Sundh ), Fredrik Karlsson/Bildbyrån (Stella Cizinsky), Erik Simander/Bildbyrån (Asthmatuner)


Ämnen i artikeln:

Astma

I höstas delades Athenapriset ut av näringslivsminister Ibrahim Baylan (S) vid Dagens Medicins och Dagens industris Life science-dag. Bakom priset står, utöver Dagens Medicin, viktiga aktörer som Vinnova, Vetenskapsrådet, Forte, Lif, Swedish Medtech och Sveriges Kommuner och Regioner. 

Priset ska uppmärksamma forskning och innovationer som skett i samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Övriga kriterier är bland annat medicinsk nytta, innovationshöjd, vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta. 

I år gick priset till Asthmatuner vilket är en digital applikation med tillhörande spirometer.  Via bluetooth tar appen emot och analyserar mätresultatet och ger patienten rekommendationer om behandling. Men gör den någon klinisk nytta?  

Vi har endast kunnat identifiera en vetenskaplig studie kring Asthmatuner, av Ljungberg med flera, vilken publicerades förra året. Studien omfattade 77 deltagare med dåligt kontrollerad astma; 37 vuxna i primärvården och 40 barn inom pediatrisk specialistvård. 

Ett frågeformulär, Astma Control Test, ACT, och Childhood Asthma Control Test, C-ACT, användes för att mäta behandlingseffekten. För vuxna i primärvården noterades inte några signifikanta skillnader i ACT-poäng mellan dem som använt Asthmatuner och dem som fått sedvanlig vård. För barn inom specialistvården däremot uppvisade gruppen som behandlats med Asthmatuner en signifikant ökning i C-ACT-poäng om 0,97.

Innebär de observerade skillnaderna någon klinisk nytta? Enligt konsensusutlåtande av experter anges vanligtvis den minsta kliniskt viktiga skillnaden i ACT till 3 poäng för vuxna och C-ACT för barn till 2 poäng, se Bonini med flera i European Respiratory Review 2020.

I den utsträckning detta accepteras är således den kliniska nyttan av Asthmatuner inte klarlagd. Den lokala arbetsgruppen för astma/kol i Region Örebro län har därför valt att avvakta med rekommendation av Asthmatuner på grund av brist på bättre underlag.

Adekvat astmakontroll är en viktig förutsättning för bättre resultat, hälsa och livskvalitet för patienter med astma och deras närstående. Insatser och innovativa tekniker som syftar till att uppnå ett sådant mål ska givetvis erkännas och belönas men, då sjukvården strävar efter att vara evidensbaserad och kostnadseffektiv, är det bekymmersamt om möjliga kliniska förbättringar hyllas i ett mycket tidigt skede. 

Under de senaste åren har vi sett en stor medial hajp av olika former av digitala applikationer. Dessa kallas för e-hälsa men är ofta snarast att se som ett digitalt anteckningsblock. Om vi ska få en verklig utveckling inom digitala hjälpmedel behöver vi ställa samma krav på underlag för införande som vi gör på läkemedel och andra interventioner. Till syvende och sist kommer dessa digitala verktyg att konkurrera med all annan sjukvårdsverksamhet om gemensamma resurser. 

Östen Jonsson, barnallergolog, överläkare

Peter Rask, klinisk fysiolog, överläkare

Josefin Sundh, lungspecialist, överläkare

Ann-Britt Zakrisson, distriktssköterska, med dr

Stella Cizinsky, kardiolog, verksamhetschef för hjärtlung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.

Samtliga vid Region Örebro län.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-03-19

Asthmatuner är inte en behandling. Det är ett hjälpmedel. 

Alla patienter har inte lätt för att lära sig och förstå sin astma. För vissa är det lätt, men för andra är det svårt att skilja på exempelvis ångest och astma. För den som gått med underbehandlad astma länge kan det också vara svårt att överhuvudtaget uppfatta symptomen. Då fungerar inte ACT.

Att använda asthmatuner är också signifikant lättare än att använda en pef-mätare för lite slarviga patienter, vilket är användbart för diagnostik. För patienter som har lite svårt för att acceptera sjukdomen och följa behandlingsplanen ger astmatuner tydlig feedback och påminnelser.

Asthmatuner är inte ett hjälpmedel som behövs för alla patienter. Men de som har behov av ett stöd kan ha mycket stor nytta av den. 

Johanna

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Astma

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev