Debatt
”Gör kosttillskott billigare när de förskrivs av läkare”
Läkare skulle kunna göra en folkhälsoinsats genom att bidra till att de som inte behöver kosttillskott slipper riskera sin hälsa, anser Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap.
Publicerad: 3 oktober 2022, 03:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap.
Foto: Getty images
Ämnen i artikeln:
PrimärvårdÅr 2017 såldes i Sverige kosttillskott för totalt 7,6 miljarder kronor, enligt Livsmedelsverket. Det är svårt och näst intill omöjligt att få veta vinstmarginalerna när det gäller kosttillskott. Däremot kan man själv räkna på vissa produkter och få en ungefärlig uppskattning av vinstmarginalerna. Äter man antocyaniner (finns i kosttillskottet Medox) i form av kosttillskott så blir det cirka 500 gånger dyrare jämfört med om man äter antocyaniner i form av livsmedelstillsatsen E163.
Vi vet också att om vi köper vassle (protein) från ett mejeri så kostar det ungefär 4 kronor/kilot. Men om vi köper vassle som kosttillskott så kostar det cirka 200 kr/kilot. Det finns alltså starka ekonomiska incitament för kosttillskottsindustrin att vilja få oss att tro att det är svårt att få i sig näringsämnen och samtidigt säga att det ger stora hälsovinster att få i sig näringsämnen långt över rekommendationerna.
Läs mer: D-vitamin skyddade inte mot benbrott
När det finns så stora ekonomiska intressen i att sälja kosttillskott är det viktigt att påminna om vad vetenskapliga studier säger om hälsoeffekterna av kosttillskott. Ännu har ingen vetenskaplig studie publicerats som kommit till min kännedom om att kosttillskott har en positiv effekt på hälsan när man äter välbalanserad kost i tillräcklig mängd.
I en nyligen publicerad systematisk genomgång av 84 studier med cirka 700 000 deltagare kunde man inte dra någon säker slutsats om nyttan av kosttillskott med vitaminer och mineraler för hjärt-kärlsjukdomar, cancer eller förtida död [1]. Däremot finns studier som visar negativa hälsoeffekter av kosttillskott. I en studie på 29 000 män fick de som intog kosttillskott (betakaroten och E-vitamin) cancer i betydligt högre utsträckning än kontrollgruppen [2].
I en metaanalys av 19 randomiserade kontrollerade studier med totalt cirka 136 000 personer fann man ett dosrelaterat samband som visade att med ökat intag av vitamin E så ökade en förtida död [3]. I en studie på 35 000 kvinnor så fick de som tog multivitamintillskott bröstcancer i högre utsträckning än de som inte tog dessa kosttillskott [4]. Kosttillskott med antioxidanter har visat sig ge ökad dödlighet i ett flertal systematiska placebokontrollerade randomiserade kliniska försök i primär- och sekundärpreventiva studier [5]. Kosttillskott med antioxidanter kan alltså öka risken för cancer snarare än att skydda mot cancer, till skillnad från antioxidanter från mat som skyddar mot cancer.
Vid tillskott av kalcium så såg man i en metaanalys av 13 dubbelblindade placebokontrollerade studier inkluderande totalt cirka 43 000 individer en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar [6]. Höga doser av vitamin C kan ge njursten, ett tillstånd som är mycket smärtsamt [7]. En ny fransk studie visar att de som tar det populära kosttillskottet Omega 3 i form av fiskolja, som är världens mest köpta kosttillskott, löper större risk att drabbas av hjärtrytmrubbningar [8]. När det gäller tillskott av vitamin D så kan det ge en effekt om man har en dokumenterad brist men en överdosering kan vara farlig [9].
Läkare skulle kunna göra en stor folkhälsoinsats genom att bidra till att de människor som behöver kosttillskott får de adekvata kosttillskotten och de som inte behöver dem slipper riskera sin hälsa genom att ta onödiga kosttillskott. Ett sätt att få ner onödig kosttillskottsanvändning är att kosttillskott skulle kunna göras billigare när de förskrivs av läkare. Det bör då vara obligatoriskt att på försäljningsställen, såsom apotek och livsmedelsbutiker, ange att kosttillskott blir billigare om en läkare skriver recept på kosttillskottet. När personen möter läkare kan kosttillskottsanvändning diskuteras och läkaren kan föreslå ett samtal med en nutritionskunnig person, såsom en dietist, för att diskutera behovet av kosttillskottet. Det skulle kunna skydda personens hälsa och ekonomi.
Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap
Referenser:
1. O’Connor EA, Evans CV, Ivlev I et al. Vitamin and mineral supplements for the primary prevention of cardiovascular disease and cancer: updated evidence report and systematic review for the US Preventive services task force. JAMA. Published online June 21, 2022. doi:10.1001/jama.2021.15650.
2. Alpha-tocopherol, beta carotene cancer prevention study group. The effect of vitamin E and beta carotene on the incidence of lung cancer and other cancers in male smokers. N Engl J Med. 1994;330(15):1029-35.
3. Miller ER, Pastor-Barriuso R, Dalal D et al. Meta-analysis: high-dosage vitamin E supplementation may increase all-cause mortality. Ann Intern Med. 2005;142(1):37–46.
4. Larsson SC, Akesson A, Bergkvist L et al. Multivitamin use and breast cancer incidence in a prospective cohort of swedish women. Am J Clin Nutr. 2010;91(5):1268-72.
5. Bjelakovic G, Nikolova D, Simonetti RG, Gluud C. Antioxidant supplements for prevention of gastro-intestinal cancers: a systematic review and meta-analysis. Lancet 2004;364:1219-1228.
6. Myung SK, Kim HB, Lee YJ et al. Calcium supplements and risk of cardiovascular disease: A meta-analysis of clinical trials. Nutrients 2021;13(2):368.
7. Thomas LDK, Elinder C, Tiselius H et al. Ascorbic acid supplements and kidney stone incidence among men: A prospective study. JAMA Intern Med 2013;173(5):386–388.
8. Lombardi M, Carbone S, Marco Giuseppe Del Buono MG et al. Omega-3 fatty acids supplementation and risk of atrial fibrillation: an updated meta-analysis of randomized controlled trials. European Heart Journal – Cardiovascular Pharmacotherapy 2021;7(4):e69–e70.
9. Melhus H, Michaëlsson K. Tillskott av D-vitamin kan göra mer skada än nytta. Evidensbaserade tröskelvärden för D-vitaminstatus saknas ännu. Läkartidningen 2015;112:DHFF.
Kommentarer:
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ämnen i artikeln:
Primärvård