torsdag2 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Gör Sverige till ett föregångsland inom digitalisering”

EU-ordförandeskapet innebär en unik möjlighet för Sverige att driva på hälsodatafrågan, skriver bland andra Annika Szabo Portela, vd för samarbetsorganisationen EIT Health Scandinavia. (1 kommentar)

Publicerad: 24 januari 2023, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Annika Szabo Portela, vd, EIT Health Scandinavia.

Foto: Anja Callius


Ämnen i artikeln:

EU

Sverige har nu ordförandeklubban i EU:s ministerråd. Efter pandemin har hälsofrågorna, som tidigare ansågs vara varje medlemsstats ensak, hamnat högt upp på agendan och EU har stått för en rad viktiga initiativ. Ett exempel är förslaget till gemensamma regler för delning och användning av hälsodata, kallat EHDS. Det svenska EU-ordförandeskapet kan öka förändringstakten i både Sverige och EU. 

Hälso- och sjukvården brottas med stora utmaningar. Redan före pandemin fanns det stora problem med ojämlikheter i vård och hälsa, liksom med köer, personalbrist och ökade kostnader. Tyvärr ser vi ingen snar vändning utan snarare det motsatta. 

Läs mer: Digital delning av personuppgifter – en av årets nya lagar 

Ny forskning med komponenter som hälsodata, precisionsmedicin, prevention och fortsatt digitalisering skulle dock kunna bidra till lösningar. Men i så fall krävs ett strukturellt omtag och ett nytänkande för att öka takten och säkerställa att forskning omsätts till innovativa lösningar som kommer vården och patienterna till godo. 

Pandemin lärde oss att nya arbetssätt går snabbt att införa. Digitaliseringen accelererade inom många områden och detta gav önskade effekter. En ny health tech-bransch med ledande företag från Sverige och Norden håller på att utvecklas, men har svårigheter att få innovativa lösningar implementerade inom det svenska sjukvårdssystemet. 

Sverige har ett högt anseende som forskningsnation, inte minst inom life science. Våra topprankade universitet Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Lunds universitet, Uppsala universitet och Stockholms universitet arbetar med forskning och innovation vars resultat tyvärr inte alltid kommer till nytta för patienter i Sverige utan i stället kommer vården till godo i andra länder, ofta utanför EU. 

Ett bra initiativ är Health Data Sweden som är en av EU-kommissionens digitala innovationshubbar, EDIH. Health Data Sweden kommer att fungera som en ”one stop shop”, där företag får hjälp att möta digitala utmaningar och bli mer konkurrenskraftiga. 

Det är viktigt att vi håller uppe takten och ser till att nödvändiga regelverk kommer på plats snabbt. Vi behöver också lyfta blicken för att se vad vi kan lära av andra länder och delta i de satsningar som görs inom EU-samarbetet, inte minst i arbetet med den föreslagna förordningen EHDS. 

EIT Health Scandinavia, en så kallad regional hub till EIT Health som är en del av European Institute of Innovation and Technology, ingår i Health Data Sweden-projektet. EIT Health arbetar med att främja samarbeten och nätverk mellan aktörer från näringsliv, forskning och innovation och lyfter viktiga policyfrågor kopplade till hälso- och sjukvård. 

Ambitionen är att bidra till att göra det möjligt för människor inom EU att leva ett längre och hälsosammare liv genom att utveckla företag, produkter och tjänster till hälso- och sjukvården inom EU. EIT Health Scandinavia ser bland sina samarbetspartners att det finns stora möjligheter att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar om strukturella förändringar genomförs skyndsamt. Delning av hälsodata kommer vara en viktig del för att vi ska kunna tillgodogöra oss all den forskning och innovation som vi är topprankade på i Sverige.

Låt oss gemensamt ta ledningen och visa att vi är samlade och redo att bygga en ny digital infrastruktur tillsammans med hela ekosystemet. För detta behövs en tydlig budget och ansvarsfördelning. Låt det svenska EU-ordförandeskapet bli en nystart för att göra Sverige till ett föregångsland inom digitalisering och driva hälsodatafrågan i samarbete med EU.

Annika Szabo Portela, vd, EIT Health Scandinavia

Jan-Olov Höög, professor i medicinsk biokemi, vice ordförande EIT Health Scandinavia för Karolinska institutet, ledamot i förvaltningsrådet EIT Health

Sebastiaan Meijer, professor, koordinator Health Data Sweden, Kungliga Tekniska högskolan

Magnus Molin, senior forskare, styrelseledamot EIT Health Scandinavia för Phadia AB/Thermo Fisher Scientific

Lea Myyryläinen, Regional Director North, EIT Digital

Erik Olsson, universitetslektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, forskargruppen Hälsovetenskap och e-hälsa, styrelseledamot EIT Health Scandinavia för Uppsala universitet

Bengt Stavenow, innovationsledare hälsa vid Innovation Skåne, styrelseledamot EIT Health Scandinavia för Region Skåne 

Fredrik Söder, vd och grundare, Health Integrator, ett EIT Health-stöttat bolag

Sarah Thunberg, affärs- och innovationsområdeschef, styrelseledamot EIT Health Scandinavia för Research Institutes of Sweden, Rise 

Jean-Marc Bourez,  tf vd,  EIT Health

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2023-01-30

Hur minska inflödet?

Att fånga upp äldre när de blivit så dåliga att de funderar på att åka in akut är sent. Det är mycket svårare och dyrare att räta upp en dålig, gammal behandling när försämringen gått så långt. Att behöva vårdas i överfulla korridorer är inte värdigt och sliter på personalen.  Att öka antalet vårdplatser är svårt eftersom det inte verkar finnas personal att rekrytera.

Det finns bättre sätt

Att erbjuda en symtomskattning för 65+ för att fånga upp vad primärvårdsläkare missat är ett kostnadseffektivt sätt. Redan på 1990-talet beskrevs det i litteraturen att äldre kan behålla hälsan och slippa en snabb försämring. Självklart ska inte läkare granska sin egen behandling. Nej använd istället samhällets läkemedelsspecialister både till att granska och räta upp en gammal behandling i vardagen. Läkarna behövs för att undersöka och behandla allehanda andra besvärliga sjukdomar.

Bort med köer och väntetider som är enkla att åtgärda med kunniga apotekare. 

Maj-Britt Elmvik, leg apotekare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

EU

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev