”Hälso- och sjukvården är hårt ansträngd – hög tid att beslutsfattarna lyssnar”

Vi lever i en orolig tid. Inflation, energikris, kriminalitet och Sveriges beredskap är alla viktiga frågor, men låt oss inte glömma hälso- och sjukvården. En välfungerande sjukvård är avgörande för att samhället ska kunna möta en åldrande befolkning med allt större vårdbehov, krig och kriser, framtida pandemier och klimatförändringarnas påverkan på vår hälsa. I Tidöavtalet utlovas politiska reformer för att åtgärda några av problemen i hälso- och sjukvården. Men innan nya utredningar tillsätts: lyssna på läkarprofessionen. 

Vi delar alla samma problembild. Hälso- och sjukvården är hårt ansträngd. Larmrapporterna i medierna är många. Vi har en underdimensionerad primärvård med för få specialister i allmänmedicin, för få vårdplatser, personal- och kompetensbrist, samtidigt som vi ska hantera en vård-, fortbildnings- och forskningsskuld. För många är det en ohållbar arbetssituation med hög arbetsbelastning och för lite tid för återhämtning – ett direkt hot mot patientsäkerheten.

Läs mer: Ambulanssjuksköterska blev politiker för att vården inte fungerar 

Svenska läkaresällskapet, SLS, samlar över 30 000 läkare. Nu är det hög tid att vårdens beslutsfattare i regioner, riksdag och regering lyssnar på oss – om vi ska kunna leverera en hälso- och sjukvård av hög kvalitet där de med störst behov av vård ges företräde.  

Fem områden som kräver åtgärder: 

1. Stärk primärvården. Nu är det hög tid att gå från ord till handling. Bygg ut den nära vården med primärvården som bas. För att kunna erbjuda kvalificerad vård och kontinuitet och kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande måste primärvården stärkas, fast läkarkontakt realiseras och bristen på specialister i allmänmedicin åtgärdas. (1)

2. Åtgärda vårdplatsbristen. Bristen på vårdplatser drabbar framför allt de sjukaste, som ofta är sköra äldre patienter med flera komplicerade sjukdomar. I de flesta fall handlar det inte om en fysisk brist på vårdplatser – utan brist på rätt personal på rätt plats. För fler vårdplatser: investera i vårdens medarbetare och stoppa sparkraven. 

3. Satsa på fortbildning och forskning. För att kunna ge bästa möjliga vård med hög patientsäkerhet, både nu och i framtiden, behöver medarbetarna i vården vara uppdaterade på de senaste forskningsrönen. På grund av höga produktionskrav och besparingar prioriteras fortbildning ständigt ner. Under innevarande mandatperiod måste fortbildning och klinisk forskning prioriteras. Vi vill inte leverera gårdagens hälso- och sjukvård. 

4. Säkerställ vård efter behov. Den grundläggande principen om vård efter behov, som är inskriven i hälso- och sjukvårdslagen, är under starkt hot. Vårdplatsbrist, kapacitetsbrist i primärvården, vårdgarantier, kömiljarder och standardiserade vårdförlopp bidrar till detta. Vi ser dessutom en ökad efterfrågestyrd vård med framväxt av nätläkarverksamhet och privata sjukvårdsförsäkringar som nischat sig mot patienter med okomplicerade vårdbehov (2). Risken för undanträngning av svårt sjuka med komplexa vårdbehov är reell och måste tas på allvar. 

5. Minska detaljstyrningen och inför tillitsbaserad styrning. Vi är kritiska till detaljstyrning och ökad administration. Sjukvårdens styrning bör stödja patient-läkarmötet och besluten om innehållet i vården överlämnas till professionen, som tillsammans med teamet och patienten har kompetens att fatta rätt beslut. Politiker och beslutsfattare ska ange ramar för verksamheten och avstå från att i detalj styra och reglera hälso- och sjukvården. Detta ger den mest effektiva vården – pandemin har tydligt visat att det går att minska detaljstyrningen och administrationen. 

Slutligen, låt oss en gång för alla slå fast – tillfälliga satsningar löser inte problemen i hälso- och sjukvården (3). Det som krävs är stabilitet och långsiktiga lösningar. Vi tror och hoppas att vårdens beslutsfattare på alla nivåer, oavsett politisk tillhörighet, lyssnar på professionen så att vi tillsammans kan arbeta vidare för att uppnå bästa möjliga hälsa för alla. 

Undertecknarna är ordförande för Svenska läkaresällskapet samt ordförandena för 56 av SLS kliniskt verksamma föreningar.

Tobias Alfvén, Svenska läkaresällskapet

Anders Fernström, Svensk njurmedicinsk förening

Anders Johansson, Svenska hygienläkarföreningen

Anna Josefson, Svenska sällskapet för dermatologi och venerologi

Anna Rossander, Svensk förening för medicinsk informatik

Anna Sarkadi, Svensk förening för socialmedicin och folkhälsa

Anna-Carin Olin, Föreningen för arbets- och miljömedicin

Anna-Clara Collén, Svensk internmedicinsk förening

Birgitta Ekstrand, Svensk ortopedisk förening

Catharina Ihre Lundgren, Svensk kirurgisk förening

Cecilia Carlens, Svensk reumatologisk förening

Cecilia Soussi Zander, Svensk förening för medicinisk genetik och genomik

Charlotta Rydgård, Svensk förening för tropikmedicin

Charlotte Höybye, Svenska endokrinologföreningen

Christer Janson, Svenska föreningen för allergologi

Christina Kåbjörn Gustafsson, Svensk förening för klinisk cytologi

Erik Lundström, Svenska neurologföreningen

Franz Rommel, Svensk förening för hematologi

Fredrik Nikolajeff, Svensk medicinteknisk förening 

Gabriele Wurm Johansson, Svensk gastroenterologisk förening

Greta Gustafsson, Svensk förening för klinisk neurofysiologi

Gunnar Akner, Svensk förening för klinisk nutrition

Göran Dellgren, Svensk thoraxkirurgisk förening

Henry Jablonski, Svenska föreningen för medicinsk psykologi

Inkeri Schultz, Svensk plastikkirurgisk förening 

Joar Guterstam, Svensk förening för beroendemedicin

Johan Svahn, Svensk lungmedicinsk förening

Lena Forsberg, Svensk förening för klinisk fysiologi

Jonas Oldgren, Svenska kardiologföreningen

Jonas Spaak, Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin

Karin Stenfeldt, Svensk medicinsk audiologisk förening

Kristian Borg, Svensk förening för rehabiliteringsmedicin

Kristian Valind, Svensk förening för nuklearmedicin

Lars Hagander, Svensk barnkirurgisk förening

Lars Rasmusson, Svenska sällskapet för maxillofacialkirurgi

Lotta Renström Koskela, Svensk urologisk förening

Lovisa Farnebo, Svensk förening för otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi

Madeleine Zetterberg, Sveriges ögonläkarförening

Magnus Isacson, Svensk förening för allmänmedicin

Magnus Löndahl, Svensk förening för diabetologi  

Maja Ewert, Svensk förening för anestesi och intensivvård

Malin Ackefors, Svenska infektionsläkarföreningen

Margret Jensdottir, Svensk neurokirurgisk förening

Maria Wilcke, Svensk handkirurgisk förening

Martin Hultén, Svenska psykiatriska föreningen 

Mats Holmberg, Svensk andrologisk förening 

Mats Ohlson, Svensk förening för klinisk kemi

Michael Algovik, Svensk förening för obstetrik och gynekologi

Michael Von Schickfus, Svensk förening för akutsjukvård 

Märta Segerdahl, Svenska smärtläkarföreningen

Peter Andiné, Svenska rättspsykiatriska föreningen

Roger Siemund, Svensk förening för neuroradiologi

Sara Sehlstedt, Svensk förening för medicinsk radiologi

Signe Friesland, Svensk onkologisk förening

Stig Jacobsson, Svensk förening för basal och klinisk farmakologi

Susanne Buchmayer, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri

Ulrika Ådén, Svenska barnläkarföreningen