”Hälso- och sjukvården missar värdet av ’värdet’”

Rädslan för att diskutera vinst i svensk hälso- och sjukvård försvårar en annan och mycket viktig diskussion. Nämligen den om vilka värden som är centrala i vården och vad som är god kvalité. All vinst är nämligen inte ekonomisk, men all ekonomisk vinst ser ut att ge många som arbetar inom hälso- och sjukvården kalla fötter. Att välja bort att prata om ekonomisk vinst gör att det också är svårt att prata om de mjuka värdena. Det kan handla om patientens självbestämmande, läkares och sjuksköterskors delaktighet i sin egen arbetsmiljö, organisatoriska förändringar inom vårdorganisationen och så vidare.

I en ny antologi har vi undersökt just begreppen vinst, värde och kvalitet inom hälso- och sjukvård och omsorg. I boken kan vi konstatera, inte förvånande, att ekonomisk vinst kan ses som en politisk vänster-höger-fråga såväl inom som mellan politiska partier. Vi kan också se att det finns få publicerade vetenskapliga studier kring fördelar respektive nackdelar med ekonomiska vinster i hälso- och sjukvård och omsorg. Därför är det inte underligt att frågan om vinst blir en politisk fråga – eller ingen fråga alls! De studier som är tillgängliga är relativt försiktiga i sina slutsatser och väger å ena sidan till vinsternas fördel, å andra sidan till de sammas nackdel.

Det finns en stor risk med att vi inte på allvar pratar om vinster i sjukvården och det stavas problemformuleringsprivilegiet. Den bortgångne författaren Lars Gustafsson myntade denna term för att synliggöra hur de som har privilegiet att formulera och definiera vilka problem som är centrala också är de som kommer att komma upp med mer eller mindre givna lösningar på det problem som är definierat. Risken i det här fallet är att vi, när vi i dag väljer bort att diskutera ekonomiska vinster i hälso-och sjukvården, nästan per automatik osynliggör problemformuleringar som hade behövt politiseras. Detta samtidigt som en så kallad ekonomisering av samhället i stort fortlöper.

Den svenska hälso- och sjukvården har huvudsakligen setts som ett offentligt åtagande. Men sedan början av 1990-talet har det pågått en privatisering av utförandet av både sjukvård och omsorg till följd av intåget av marknadstänkande i vården. Vi pratar inom forskningen om att det har skett en ”företagisering” av offentlig verksamhet med ett ökat inslag av aktiebolag, som lyder under aktiebolagslagen med liten insyn från det offentliga. Detta är en förändring som man kan ha mycket blandade åsikter om. Men det är en förändring som är genomförd under de senaste decennierna och som är hart när omöjlig att vända. I denna förändring har också termer som konkurrens, valfrihet, vinst och kvalitet kommit att spela en viktig roll. Dessa termer är i dag en del av vardagen i hälso- och sjukvården och dess utformning oavsett om man vill det eller ej.

Vi menar att det finns en stor risk att också de mjuka värdena försvinner bort från den politiska agendan när vi väljer att inte på allvar prata om ekonomiska vinster i välfärden. Det är därför av största vikt att svensk hälso- och sjukvårdspolitik vågar diskutera ekonomisk vinst och ”företagisering”. Samtidigt behöver hälso- och sjukvården mer forskning på området för att kunna fatta rätt beslut för utvecklingen av framtidens välfärdssamhälle. Vi behöver helt enkelt skapa möjligheter för att på allvar börja samtala om vilka värden som bör vara centrala inom den välfärd vi har i dag och vad god kvalitet inom en ”företagiserad” hälso- och sjukvård och omsorg bör vara i framtiden.

KRISTOFER HANSSON OCH LARS NORDGREN