Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Hälsosamtal är ett exempel på hur riktlinjer blir verkstad”

Hur ska vi kunna möta framtidens hälso- och sjukvårdskris om vi inte arbetar mera preventivt, undrar Mai-Lis Hellénius och Malin Skogström.

Publicerad: 22 oktober 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mai-Lis Hellénius och Malin Skogström.

Foto: Bruno Ehrs (Mai-Lis Hellénius)


Ämnen i artikeln:

PrimärvårdToppnyheter Diabetes

Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, Sfam, och Marina Tuutma, ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen, är i en nyhetsartikel på Dagensmedicin.se den 14 oktober 2021 kritiska mot den preventiva satsning som nu planeras i Region Stockholm. 

Naturligtvis inser vi att primärvårdens resurser är begränsade och en fortsatt utbyggnad av primärvården är också planerad i Region Stockholm. Primärvården erbjuder med sin breda kontaktyta mot befolkningen en mycket god bas för preventivt arbete. 

Läs även: Allmänläkare tveksamma till satsning på hälsosamtal 

Sannolikt handlar det mera om olika synsätt på hälso- och sjukvårdens roll i det förebyggande arbetet. Efterfrågan från allmänheten och våra patienter kring råd och stöd att förändra levnadsvanor är stor och ständigt ökande. Viljan och kompetensen att arbeta med levnadsvanor finns också och tillika flera decenniers erfarenhet samt ett stort antal vetenskapliga utvärderingar. 

Hur ska vi kunna möta framtidens hälso- och sjukvårdskris med växande kostnader för kroniska sjukdomar om vi inte arbetar mera preventivt? Att vi ska satsa mer på preventivt arbete och erbjuda stöd för förändring av levnadsvanor med evidensbaserade metoder är dessutom tydligt och klart uttryckt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor och modellen för riktade hälsosamtal är ett exempel på hur riktlinjerna blir verkstad.

Den svenska modellen för riktade hälsosamtal är ett sätt att systematiskt och strukturerat uppmärksamma frisk- och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom för att kunna erbjuda kunskap, stöd till förändring och uppföljning om behov och önskemål finns. Modellen kombinerar både lågriskstrategi (alla i åldersgruppen bjuds in) och högriskstrategi (riskfaktorer uppmärksammas och leder till erbjudande om uppföljning). Riktade hälsosamtal till utvalda grupper i befolkningen är också en organisatorisk modell som bedrivs som ett långsiktigt folkhälsoarbete tillsammans med samhällsinriktade åtgärder, integrerat i ordinarie verksamhet inom svensk primärvård. För närvarande erbjuds riktade hälsosamtal i 10 av landets 21 regioner och flera regioner har tagit beslut om att införa modellen inom de närmaste åren. 

Svensk primärvård har lång erfarenhet av detta arbetssätt och vetenskapliga utvärderingar har gjorts i till exempel Västerbotten, Habo och Sollentuna. De har tydligt visat att modellen når människor med olika bakgrund, främjar jämlik hälsa, ger ett gott stöd för att förändra levnadsvanor, och att framtida risk för sjukdom och död minskar. Effekten kan ses både på befolkningsnivå och i ännu högre grad i gruppen som deltagit i hälsosamtal. Även hälsoekonomiska utvärderingar är gjorda och visar att detta är en lönsam investering som ger mångfaldigt tillbaka i framtiden. 

Det bör dessutom tilläggas att modellen bidrar till en tydlig struktur för arbetet med levnadsvanor inom primärvården, både för primär- och sekundärprevention, och den kan dessutom fungera som en motor för samhällsinriktade insatser i lokalsamhället, där andra aktörer möter upp.

I Region Skåne genomfördes en pilotfas för riktade hälsosamtal för 40-åringar hösten 2020 och breddinförandet startade i augusti 2021. Politiken lyfter preventionsarbete som en av de stora satsningarna och har kopplat en ersättning till detta arbete. Vetenskaplig utvärdering drivs av Centrum för primärvårdsforskning. Som en direkt effekt av utbildningsinsatser ses en kompetenshöjning på preventionsområdet. Insatser för att nå samtliga i utvald åldersgrupp pågår och kvalitén i hälsosamtalen för dem som inte har svenska som modersmål säkras genom att tolkarna genomgår en utbildning i metoden. Det finns ett stort engagemang i Skånes primärvård för denna metod och ett ökat fokus på levnadsvanor inom hälso- och sjukvården gynnar samtliga patienter. Här finns även en rekryteringspotential, då många ser preventionsarbete som ett positivt tillskott i sina tjänster i primärvården. 

För en trovärdig och hållbar hälso- och sjukvård krävs en hälsofrämjande och personcentrerad vård som erbjuder lika god möjlighet till ett evidensbaserat stöd för att genomföra levnadsvaneförändringar som exempelvis att få läkemedel utskrivet. Så här skapar vi en god och nära vård!

Malin Skogström, specialist i allmänmedicin, läkare vid Levnadsvanemottagningen Malmö, enhetschef för Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention i Region Skåne, ordförande i Sfams levnadsvaneråd, ledamot i NPO levnadsvanor

Mai-Lis Hellénius, specialist i allmänmedicin, professor i allmänmedicin och kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev