Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Hälsosamtal ger mervärde både för deltagare och vården”

Det finns mycket omfattande svenska erfarenheter av den arbetsmodell för riktade hälsosamtal som en majoritet av landets regioner i dag arbetar med, skriver två allmänläkare.

Publicerad: 22 oktober 2021, 11:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lars Weinehall och Hans Lingfors.


Ämnen i artikeln:

Primärvård

Dagens Medicin berättade i en nyhetsartikel på Dagensmedicin.se den 14 oktober 2021 att Region Stockholm nu föreslås genomföra en pilotstudie med riktade hälsosamtal och redovisar samtidigt kritiska kommentarer från några allmänläkare, som i allmänna ordalag ifrågasätter arbetssättets värde och hävdar både att enbart redan gynnade nås och att riktigt sjuka trängs undan. Efter många års preventivt arbete i primärvården, både i möten med patienter och som medarbetare i team med uppdrag att utveckla uppsökande verksamhet, vill vi gärna ge läsarna en annan bild. 

Det finns mycket omfattande svenska erfarenheter av den arbetsmodell för riktade hälsosamtal (= riktat mot kroniska sjukdomar, som hjärtkärlsjukdomar och diabetes) som en majoritet av landets regioner i dag arbetar med. Den utvecklades under senare delen av 1980-talet i Västerbotten och Jönköping. 

Läs mer: Allmänläkare tveksamma till satsning på hälsosamtal 

Enbart i Västerbotten har hittills mer än 120 000 av länets 40-, 50- och 60-åringar deltagit och då de flesta återkommit efter 10 och 20 år till förnyat möte har mer än 200 000 hälsosamtal genomförts. Sedan 2012, då hälsosamtalen blev en del av primärvårdens uppdrag för uppsökande verksamhet i Region Jönköpings län, har mer än 60 000 riktade hälsosamtal genomförts bland länets förstagångsföräldrar samt länets 40-, 50, 60- och 70-åringar.

I korthet fungerar det så att primärvården bjuder in alla i medelåldern vart tionde år till en hälsoundersökning, fokuserad på levnadsvanor och riskfaktorer för kronisk sjukdom, främst hjärt-kärlsjukdom, kombinerat med ett individuellt hälsosamtal kring resultaten och kring hälsa i relevanta avseenden.     

Redan på 1930-talet började modeller för barnhälsovårdscentraler utvecklas i Sverige för att ge små barn och föräldrar stöd i hälsofrågor. Riktade samtal bygger på samma befolkningsinriktade ide: avsikten är att primärvården som komplement till sin kliniska verksamhet erbjuder uppsökande insatser för att i första hand ge tidigt stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor som, om de inte förändras, kan mogna till allvarlig sjukdom. 

Det finns i dag en betydande erfarenhet av arbetssättet. Det fungerar, det når olika utbildningsgrupper i ungefär samma utsträckning, levnadsvanor påverkas och sjukdomstillstånd, till exempel diabetes, upptäcks tidigare, minskar komplikationer och minskar påtagligt dödligheten, jämfört med de patienter som får sin diagnos genom primärvårdens gängse arbetssätt. Hälsoekonomiska analyser visar att arbetssättet är synnerligen kostnadseffektivt, såväl för vården som för samhällsekonomin, för vården är det till och med kostnadsbesparande, vilket innebär att det blir mer pengar över till andra viktiga områden.

Läkarnas roll i arbetsmodellen är begränsad, men som förebild och ledare i teamet har läkaren en viktig roll. Arbetet bedrivs i allt väsentligt av distriktssköterskor. Studier visar att cirka 20 procent av deltagarna har något avvikande fynd som föranleder fortsatta insatser från olika professioner i vården. De metoder som distriktssköterskorna tillämpar är evidensbaserade och utgår från Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid ohälsosamma levnadsvanor som också är desamma som vägleder läkarna i deras patientarbete.

Hittills har arbetssättet främst tillämpats i landets mindre regioner. När nu Region Skåne sedan 2020 också bjuder in befolkningen till riktade hälsosamtal, ges möjlighet att utveckla modellen i ett mer storskaligt sammanhang. Liksom i det aktuella Stockholmsförslaget började Region Skåne också med ett pilotförsök för att hitta sitt arbetssätt. En pilotstudie i Stockholm, som särskilt fokuserar på områden med stora ohälsotal och ekonomisk utsatthet, kan säkert ge gott eget underlag för fortsättningen. Men den skulle också kunna ge alla runt om i landet värdefull erfarenhet och inspiration till förstärkta uppsökande insatser för just de grupper där behovet av levnadsvaneförändringar är allra störst. 

Lars Weinehall, allmänläkare i Region Västerbotten, professor i allmänmedicin och epidemiologi, Umeå universitet  

Hans Lingfors, allmänläkare, specialist i allmänmedicin, medicine doktor, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Region Jönköpings län

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Primärvård

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev