Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Hälsovård ingen handelsvara

Publicerad: 3 oktober 2012, 07:28

Företag med vinstsyfte prioriterar att generera vinst, därmed blir medicinska prioriteringar underordnade, skriver Linda Nilsson och Nadja Rakowitz.


Som vårdarbetare arbetar vi med att diagnosticera, behandla och förebygga sjukdom, med likvärdig behandling av alla människor oavsett kön, ras eller socioekonomisk status. Våra möjligheter att så göra i våra respektive yrkesgärningar skulle allvarligt bakbindas om omsorgen om patienterna skulle definieras utifrån ekonomiska kriterier. Vi vill inte undanhålla indicerade undersökningar eller andra tjänster; inte heller vill vi genomföra sådana som är onödiga för patienten men inbringar vinst för vårdgivaren.

EU är ett av världens rikaste områden, och den vård som erbjuds i Europa håller mycket hög klass. Detta till trots växer oron bland oss över att det politiska klimat som nu råder i EU kan komma att försämra möjligheterna att ge god vård. Både i länder där sjukvården finansieras med statliga medel och i de där den finansieras med hjälp av försäkringar ser vi en trend av ytterligare privatisering av såväl sjukvård som omsorg.

Privatisering innebär att gemensamt ägda sjukhus, vårdcentraler och omsorgsinstitutioner övergår till privat ägande eller privat drift och att vinstdrivande organisationer tillåts att verka i det offentligt organiserade sjukvårdssystemet och sälja sina tjänster med det offentliga och patienterna som köpare. Vinster tas ut till ägarna, som i många fall är riskkapitalbolag.

Privatisering minskar landstingets och därmed demokratins inflytande på sjukvårdens utformning, men också möjligheten att fördela resurser efter var de största behoven finns. Ett företag med vinstsyfte prioriterar per definition att generera vinst, och medicinska prioriteringar blir därmed underordnade. Läkarens lojalitet gentemot patienten riskerar att försvagas.

För att leda utvecklingen i riktning mot ett marknadsorienterat sjukvårdssystem talar man gärna om  hälsosam konkurrens , vilket kommer till uttryck i att gemensamt ägda sjukvårdsinrättningar får tävla ekonomiskt med vinstdrivande sjukvårdsföretag. Problemet är att i en sådan tävlan blir den mest effektivt drivna vårdenheten vinnare, inte den som ger den bästa vården. Offentliga vårdgivare tvingas i och med detta även de slå vakt om sitt hus och undvika mindre lukrativa patienter eller patienter som  tillhör någon annan .

Att göra den offentligt ägda vården mer tävlingsinriktad ses även som lösningen på de stigande kostnader som kommer med en allt äldre befolkning och med nya möjligheter till avancerade behandlings-metoder. Erfarenheten visar dock att ju längre privatiseringsomställningen framskrider, desto mer blir tillgången på specialiserad vård beroende av privat inkomst och försäkring. Man kan se att ökad privatisering i själva verket ger en dyrare vård, utan att medellivslängd och folkhälsa för den delen ökar, ett uppenbart exempel är USA. Med ett sådant system följer dessutom ökad byråkratisering, eftersom ersättning endast utgår för  dokumenterade  eller diagnosbenämnda vårdtjänster.

Vi anser att kommersialiseringen ger oacceptabla konsekvenser för både patienter och vårdgivare. Den leder till en snedfördelning av vård med överskott på vissa håll men brist på andra. Vilka vårdtjänster som saluförs och var etablering sker styrs av marknadens spelregler. Behov och efterfrågan skapas genom ett utvidgat sjukdomsbegrepp, på vissa håll till och med genom rent påhittade sjukdomstillstånd. Samtidigt minimeras kostnaderna för personal, med ökad arbetsmängd och risk för ohälsa bland personal och för misstag i patientarbetet. Detta anser vi vara orätt.

Som vårdarbetare är vi emot privatisering och kommersialisering av sjukvårdssektorn. Sjukhus är inga patientfabriker.

Vi kräver:

Jämlik vård och tillgång till vård för alla, oavsett ras, kön, livsåskådning eller socioekonomisk status.

Att finansiering av sjukvård och omsorg baseras på principer av solidaritet och jämlikhet.

God tillgång på utbildad och skäligt betald vårdpersonal.

Vi ber alla, vårdarbetare såväl som patienter, att stödja oss i denna strävan. Vi anser att ansvariga politiker måste hindra ytterligare kommersialisering och ekonomisering av sjukvården.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev