Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Har sjukvården blivit för fin?”

Publicerad: 11 December 2014, 06:00

Alla måste inte ha högskolepoäng i bagaget för att kunna jobba och bidra inom vården, skriver läkarstudenten Linn Österlund.


Under en ganska lång tid har röster inom vården höjts: Lönerna är för dåliga, arbetsmiljön är för påfrestande, jobbet är för stressigt, patienterna för tunga och multisjuka. Personalen går på knäna, man når inte produktions­målen och dessutom spräcks landstingets budget år efter år. Framtiden ser dyster ut med en ökande andel äldre i befolkningen och ungdomar som tydligen inte finner vårdyrken attraktiva. När man analyserar varför arbets­lös­heten i Sverige är så hög för ut­rikes födda och unga framkommer alltid följande: För höga trösklar in på arbetsmarknaden och för höga ingångslöner.

Det råder sedan en tid tillbaka en allmän inflation vad gäller utbildning och arbets­marknad. För att sitta i kundtjänst på banken måste du ha en kandidatexamen i ekonomi och för att vara personal­administratör måste du minst ha en fil kand i personalvetenskap. Och vården är inget undantag.

Man måste ha ett pragmatiskt förhållningssätt och inte akademisera för sakens skull. Inte göra någonting mer högkvalificerat än det måste vara för att ge sken av en extrapolerad yta. Målet måste vara att samtliga yrkeskategorier gör det de är utbildade till att göra. Inte att göra någon annans jobb för att det skulle kunna anses  bättre  och bidra till  högre kvalitet . Som att sjuksköterskan sätter kateter och tar blodprover som undersköterskan är utbildad till, eller att undersköterskan delar ut frukost och bäddar sängar, något som vårdbiträdet kan utföra all­deles utmärkt.

Något som också är viktigt att ta vara på är att alla inte måste ha högskolepoäng i bagaget för att kunna jobba och bidra inom vården. Det finns en mängd arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av någon med enbart gymnasie- eller grundskoleutbildning. Det är varken konstruktivt eller intellektuellt att ha den inställningen att någonting per definition alltid blir bättre ju högre utbildad den är som utför arbetet.

Att lösa personalbristen inom vården genom effektiviseringar och rationaliseringar får anses önskvärt i dessa tider som präglas av minskade ekonomiska utrymmen och krav på högre produktionstakt för samma kostnad. Varför inte anställa fler vårdbiträden och undersköterskor som kan utföra de mindre kvalificerade uppgifterna som i dag till stor del ligger på sjuksköterskorna, till en avsevärd mindre kostnad?

Som det framgår i en artikel publicerad i Svenska Dagbladet den 28 januari, Sämre vård med färre undersköterskor, har andelen undersköterskor minskat med 26 procent sedan mitten av 1990-talet medan motsvarande siffra för sjuksköterskor är 23 procent fler.  Med bakgrund av detta framstår det som mycket märkligt att sjuksköterskebristen aldrig någonsin varit så akut som den bedöms vara i dag.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev