Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Hjälpmedelsförsörjningen bör regleras i en rättighetslag”

Publicerad: 6 Oktober 2020, 05:00

Foto: Christoffer Borg Mattisson/Bildbyrån

Sverige har väntat länge på en jämlik hjälpmedelsförsörjning och nu måste regeringen agera, skriver Rasmus Isaksson, förbundsordförande för DHR.


Rätt hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning kan vara skillnaden mellan sjukskrivning och jobb, mellan ohälsa och välmående och mellan passivitet och ett aktivt liv.

Sverige har väntat länge på en jämlik hjälpmedelsförsörjning och nu måste regeringen agera.

En rullstol, en rullator eller ett skrivhjälpmedel kan vara en förutsättning för att en person med funktionsnedsättning ska kunna arbeta, betala skatt och vara engagerad i samhället. Hjälpmedel för fritidsverksamhet kan också behövas för att människor ska kunna motionera, hålla sig friska och ha ett socialt umgänge.

Men trots denna uppenbara sanning har hjälpmedelsförsörjningen varit minst sagt varierande i landet avseende sortiment, riktlinjer och avgifter. När hjälpmedelsutredningen tillsattes var vi därför många som hoppades på en förändring. Tre år efter överlämnandet av slutbetänkandet På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) har dock väldigt få förslag förverkligats. Utredningen har samlat damm på regeringskansliet medan utvecklingen i vissa avseenden har gått bakåt; exempelvis har en del huvudmän börjat ta ut abonnemangsavgifter för hjälpmedel. Det går stick i stäv med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och kravet på en jämlik hjälpmedelsförsörjning. Vissa har också börjat ta betalt för slitage, vilket närmast kan liknas vid en straffavgift. Hjälpmedel slits då de används och slitaget ökar rimligtvis ju mer aktiv man är. En aktiv livsstil och deltagande i samhället borde bara ses som något positivt.

I budgeten för 2021 sägs att betänkandet bereds, men DHR menar att det nu är hög tid att realisera en del av utredningens förslag. Ett är att det i hälso- och sjukvårdslagen ska införas en definition av begreppet hjälpmedel, som förtydligar sjukvårdshuvudmännens skyldighet att erbjuda hjälpmedel. DHR tycker att förslaget är bra, men inte tillräckligt. Vi menar att regeringen bör reglera hjälpmedelsförsörjningen i en rättighetslag, som garanterar likvärdighet i landet och ger möjlighet att överklaga beslut.

DHR anser att själva hjälpmedlet alltid måste vara kostnadsfritt, eftersom det är en förutsättning för att individen ska kunna delta i samhället på lika villkor som andra. Övriga avgifter i hjälpmedelshanteringen behöver ingå i det medicinska högkostnadsskyddet, inte bara utprovningsavgiften som utredningen förslår.

För god hälsa och välbefinnande är hjälpmedel för fritid och rekreation minst lika viktiga som övriga hjälpmedel. Men personer med funktionsnedsättning har inte samma möjligheter att ha en aktiv och meningsfull fritid som befolkningen i övrigt. Myndigheten för delaktighet, MFD, publicerade en rapport i år som visar att ojämlikheterna bland annat beror på dålig ekonomi, otillgängliga transporter och bristande tillgänglighet. Se rapporten Aktiv fritid – redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga lokala och regionala satsningar samt tillgången till fritidshjälpmedel.

Rapporten visar att den som behöver fritidshjälpmedel nästan alltid får köpa dessa på egen hand. Det kräver både god ekonomi, kunskap och ett driv som inte alla har och därför blir tillgången till fritidshjälpmedel inte jämlik.

Att ett fritidshjälpmedel innebär en viss kostnad (normalkostnad) för användaren kan vara rimligt. Merkostnaden behöver däremot subventioneras – det skulle vara en bra satsning för folkhälsan.

​När regeringen nu vill spendera många miljarder kronor på en återstart av Sverige och på att stärka välfärden anser DHR att även personer med funktionsnedsättning borde få ta del av kakan. Det kan göras genom att fler får tillgång till bra hjälpmedel som underlättar ett aktivt liv.

Rasmus Isaksson, förbundsordförande, DHR – Delaktighet handlingskraft rörelsefrihet

RASMUS ISAKSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev