Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag24.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Högre kvalitet uppnås inte genom fler inspektioner”

Publicerad: 14 Augusti 2020, 05:00

Foto: Thinkstock

Ju längre bort man är ifrån kärnverksamheten desto mindre verkar man förstå hur kvalitet egentligen skapas, skriver forskaren Henrik Eriksson.


Grundproblemen med hur offentliga verksamheter leds och organiseras har blottlagts genom coronapandemin. Slutsatsen är att det är lärande och förbättringar i kärnverksamheten som betyder något, och inte ytterligare överarbetade analyser, utredningar eller inspektioner från myndigheter och politiker. Det finns tre grundproblem som politiker samt chefer på myndigheter och offentliga verksamheter måste förstå och agera på.

1. Överarbetade analyser och utredningar är ofta ett resursslöseri. Politiker och beslutsfattare verkar leva i tron att strategidokument eller ytterligare en utredning är det som skapar bättre kvalitet och resultat. Detta trots att forskning menar att det är genomförandet som har störst betydelse, det vill säga människorna, deras vilja och engagemang.

Forskning visar att ju mer strategisk planering som offentliga organisationer håller på med, desto sämre resultat får de. Ändå översvämmas offentlig sektor av strateger och utredare långt ifrån kärnverksamheterna. Dessa överarbetade utredningar, kartläggningar och analyser samt ändlösa workshops är ett slöseri med skattepengar.

2. Högre kvalitet uppnås inte genom fler inspektioner och kontroller. Ju längre bort man är ifrån kärnverksamheten desto mindre verkar man förstå hur kvalitet egentligen skapas. Politiker och beslutsfattare kan tro att ytterligare en kontrollinstans, eller ytterligare en myndighet som utför inspektioner och kontroller, är det som leder till högre kvalitet.

Slutsatser från forskningsstudier är att Sveriges bästa verksamheter, istället för kvalitetssäkring och inspektioner, utvecklar sina verksamheter genom engagerade människor som arbetar med att lösa problem och förbättra. När Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, meddelar att de under pågående pandemi har inspekterat 1700 äldreboenden, leder detta troligen inte till en högre kvalitet, utan tar bara värdefull tid ifrån ledare och medarbetare i kärnverksamheten.

3. Byråkrati och administration hindrar förbättringar. Det har byggts många administrativa lager i vårdsystemet, från politiken och myndigheterna till regionstaber, sjukhusstaber, områdesstaber, verksamhetsstaber, ned till avdelningsadministration. Dessa jobb är åtråvärda och man kommer långt ifrån den ”besvärliga” kärnverksamheten, där det egentliga värdet skapas. Administrativ personal har gått om antalet läkare i den svenska landstingsvården. Ett exempel på onödig byråkrati under den pågående pandemin var beslutet som togs att en läkare måste godkänna om man får testa sig för covid-19. Den här byråkratiska geggan som skapas hindrar verkliga förbättringar ute i kärnverksamheten, eftersom personalen ofta har fullt upp med att parera det senaste politiska och byråkratiska påfundet.

Coronakrisen har exponerat de problem som finns inbyggda i hur svenska myndigheter och offentliga verksamheter leds. Trots dessa underliggande problem har medarbetare i kärnverksamheterna under pågående kris utfört fantastiska insatser och levererat vård och omsorg av hög kvalitet. Fokus har legat på att lösa de svåra problemen som man har ställts inför. Nya samarbeten har skapat lärande och innovationer. Slutsatsen är att det behövs mer lokalt problemlösande och förbättringsarbete, och inte en byråkrati som hindrar medarbetare i vård och omsorg att utföra den tjänst som medborgarna vill ha.

Henrik Eriksson, filosofie doktor, biträdande professor, Chalmers Tekniska Högskola

HENRIK ERIKSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev