fredag27 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

“Höj statusen på kol-vården för patienternas skull”

Tidigare välfungerande kol-vård nedprioriteras på patienternas bekostnad, skriver Caroline Stridsman, Nikolaos Pournaras, Ulrika Berg och Anders Åkesson.

Publicerad: 1 december 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Caroline Stridsman, Nikolaos Pournaras, Ulrika Berg och Anders Åkesson.

Foto: Anders Alm, Anders Norderman


Ämnen i artikeln:

Kol

Trots att kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, är en av de vanligaste dödsorsakerna behandlas kol-patienterna styvmoderligt. Tidigare välfungerande kol-vård nedprioriteras på patienternas bekostnad. Det är oetiskt att en folksjukdom inte prioriteras högre i svensk sjukvård.

Man skulle kunna tänka sig att en sjukdom som uppskattningsvis 500 000 personer i Sverige lider av, och som 2 700 personer dör av varje år, hade hög prioritet i sjukvården. Så är det inte. I stället för att få ett strukturerat omhändertagande baserat på bästa evidens hamnar kol-patienter ofta mellan vårdnivåer utan uppföljningsbesök som konsekvens.

Läs mer: Morfin hjälper inte andfådda med kol

Kol gör den sjuka gradvis sämre under många år och behovet av vård och omsorg är ofta livslångt. Sedan de nationella riktlinjerna publicerades av Socialstyrelsen 2015 har för lite gjorts för att förbättra vården. Sjukdomen är fortfarande gravt underdiagnostiserad med stora mörkertal. Socialstyrelsens uppföljning efter pandemin visar att diagnostiseringen har blivit ännu mer lidande och de patienter som behöver uppföljning får inte tillgång till nödvändig vård.

Ett exempel är rökavvänjning. Enligt Luftvägsregistrets årsrapport blir endast hälften av rökande kol-patienter erbjuden rök-avvänjning – trots att åtgärden har högsta prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer. Patientutbildning, skriftlig behandlingsplan, mätning av den fysiska kapaciteten och ledarstyrd fysisk träning är andra åtgärder som prioriteras högt av Socialstyrelsen men som bara ett fåtal patienter erhåller. 

För att vi ska få till förändring krävs det att regionerna vågar investera. En nyckel är satsningar på certifierade astma-, allergi- och kol-mottagningar där alla komponenter för en strukturerad kol-vård finns. Vid mottagningarna ges vården interprofessionellt, vilket betyder att kompetenser som läkare, astma-, allergi- och kol-sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator eller psykolog samverkar utifrån sjukdomens svårighetsgrad och patientens behov.

Dessvärre ser vi tecken på att framför allt primärvården går åt andra hållet och bort från den strukturerade vård som redan finns. Region Skåne, som tidigare varit framgångsrika med certifierade mottagningar, har till exempel gått från 79 år 2016 till 38 certifierade mottagningar år 2022. Det är mer än en halvering trots att antalet primärvårdsmottagningar i regionen har ökat under samma tidsperiod.

Utan tillgång till en väldefinierad och strukturerad kol-vård drabbas patienterna hårt. Flera försämringsperioder under loppet av ett år innebär en stor risk för snabbare sjukdomsutveckling och tidigare död, särskilt om patienten behöver vårdas på sjukhus. Patientens livskvalitet försämras kraftigt och vardagen blir svårare att hantera. 

Försämringsperioder medför också ekonomiska konsekvenser för regionerna, där akuta vårdkontakter och inneliggande vård driver kostnaderna. Certifierade mottagningar i primärvården minskar risken för försämringsperioder och leder till bättre prognos för patienter samt lägre kostnader för samhället. 

Därför uppmanar vi regionerna att:

Satsa på certifierade astma-, allergi- och kol-mottagningar för att kvalitetssäkra vården.

Se till att tydligt definiera vad som menas med en strukturerad kol-vård, både för offentlig och privat vård, och följ upp att kraven möts.

Satsa på att utbilda vårdprofessioner i lungfunktionsmätningar och om sjukdomen kol.

Säkerställ registrering i Luftvägsregistret för både primär- och specialiserad öppenvård samt slutenvård. Målet är jämlik vård i hela Sverige.  

Lika givet som att diabetespatienter får gå på diabetesmottagningar bör det vara att kol-patienter får gå på välstrukturerade kol-mottagningar. Statusen på sjukdomen måste höjas och kompetensen som finns tas till vara. Allt annat är oetiskt.

Caroline Stridsman, ordförande för Luftvägsregistret

Nikolaos Pournaras, ordförande för Nätverk för astma-, allergi- och kol-intresserade allmänläkare, NAAKA

Ulrika Berg, astma-, allergi- och kol-sjuksköterska i Skåne

Anders Åkesson, ordförande för Riksförbundet Hjärt Lung

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Kol

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev