Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Höjd patientsäkerhet ingen quick fix”

Publicerad: 28 augusti 2014, 11:11

Från vänster: Annelie Nordström, Sineva Ribeiro, Heidi Stensmyren, Ania Willman och Kerstin Nilsson

Vården kan och ska bli allt säkrare, men för det krävs långsiktighet, skriver företrädare för fackförbund, Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening.


Svensk sjukvård uppvisar medicinska resultat i världsklass. Samtidigt  är svensk sjukvård inte så säker som den kan och ska vara. Dagens  sjukvårdsdebatt handlar alltför lite om vårdens kvalitet och säkerhet.  De senaste åren har ett omfattande arbete lagts ned för att höja  patientsäkerheten, ett arbete som nu riskerar att till stor del gå  förlorat på grund av avsaknad av en långsiktig strategi.

Att förbättra säkerheten i en hel bransch eller samhällssektor är  ingen ”quick fix” – det är inte realistiskt att tro att resultatet visar  sig redan efter några få år. Trafikflygets säkerhetsarbete startade för  över 50 år sedan. Ett annat exempel är trafiksäkerheten i Sverige.  Grunderna för detta arbete lades för mer än 20 år sedan. Genom ett  omfattande samarbete på flera nivåer är nu risken att omkomma eller  skadas i svensk vägtrafik lägre än någonsin, trots att trafiken ökat  påtagligt i omfattning och intensitet. Och risken att skadas fortsätter  att minska.

I sjukvården, en mer komplex verksamhet, har arbetet med att  systematiskt förbättra patientsäkerheten relativt nyligen kommit i gång.  I en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting,  SKL, om förbättrad patientsäkerhet under 2011–2014 har 2,4 miljarder  kronor tillförts landsting och regioner. Satsningen har inneburit att  patientsäkerhet har kommit mer i fokus än tidigare. Kunskapen har ökat  om de brister som finns och vad som behöver göras för att rätta till  dem. Via olika mätningar har förbättringsområden identifierats och  kunskapsbaserade åtgärdsprogram tagits fram. Aktiviteter är i gång på  ett sätt som ingen kunde förutse för bara fem år sedan, och en struktur  finns nu som möjliggör ett fördjupat och fortsatt arbete.  Socialstyrelsen bedömer att det gjorda arbetet är av stor betydelse för  patientsäkerheten, men konstaterar också att det ännu inte går att se  några påtagliga effekter av insatta åtgärder.

Det finns nu alltså en bra grund att bygga vidare på. Tyvärr är det i  dag oklart i vilken form satsningen kommer att fortsätta, och vem/vilka  som ska ta ansvaret för att förvalta och utveckla det som har uppnåtts.  I Norge har man gjort en treårig satsning på patientsäkerhet, till  stora delar lik den svenska. Där har satsningen övergått i en mer  permanent struktur. Patientsäkerhetssatsningen behöver även i Sverige  bli en långsiktig investering som inte är kopplad till mandatperiodernas  längd.

En förbättrad patientsäkerhet kräver både tid, resurser och andra  prioriteringar. En konstant ekonomisk press ökar risken för att  patienter skadas i vården. Det är väsentligt att ledningarna på olika  nivåer hittar en bra balans mellan god patientsäkerhet och till exempel  kravet på att hålla budget.

Ett begrepp som används i säkerhetssammanhang är ”normalisation of  deviance”, vilket betyder att avvikelsen har blivit norm. Ett exempel är  när det normala är brist på kompetens, på grund av för få  specialistutbildade medarbetare eller bristande kompetensutveckling.  Vårdpersonalen blir efterhand så van att arbeta under sådana  förhållanden att den inte längre reagerar. Det avvikande har blivit det  normala. Den enskilt största utmaningen i framtiden för sjukvården är  uppgiften att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Den starka  kopplingen mellan god arbetsmiljö och god patientsäkerhet blir allt  oftare uppmärksammad.

I september 2013 lämnade Socialstyrelsen ett förslag till  socialdepartementet på en nationell strategi för ökad patientsäkerhet.  Förslaget, som har remissbehandlats av bland annat våra organisationer,  innehåller förslag till mål, prioriterade insatsområden och uppföljning.  Syftet med strategin är att beskriva den långsiktiga inriktningen av  patientsäkerhetsarbetet. Socialstyrelsen skriver: ”En grundförutsättning  för patientsäkerhet är att det finns tillräckligt med personal med  tillräcklig kompetens för att utföra grunduppgifterna och att de  anställda ges bra förutsättningar för sitt arbete”. I Socialstyrelsens  strategiförslag betonas även vikten av att öka kunskapen om vårdskador  och risker inom kommunal hälso- och sjukvård.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, skriver i sin Tillsynsrapport  2013 att de händelser som anmäls enligt lex Maria ofta är likartade och  upprepas år från år. Här finns ytterligare en viktig uppgift: Att  återkoppla dyrköpt erfarenhet och därmed förebygga risker och misstag  som kan leda till nya vårdskador.

Varför är det skadeförebyggande arbetet inte högre prioriterat?  Patientsäkerhetslagen framhäver det förebyggande arbetet och SKL har i  en undersökning visat att merkostnaden för extra vårddagar orsakade av  vårdskador är mellan 6 och 8 miljarder kronor per år. Det är inte bara  våra medlemmar som tycker att dessa pengar kan användas bättre!

Patienterna har rätt att kräva en säker sjukvård. Vården kan och ska bli allt säkrare, men för det krävs långsiktighet!

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev