HPV-frågan väcker prioriteringsdebatten

Så kom då till slut Socialstyrelsens remiss om hur frågan om vaccinering av HPV (humant papillomvirus) skall hanteras i svensk hälso- och sjukvård. Jag måste erkänna att jag blev något överraskad av förslaget efter att ha tagit del av underlaget från SBU för några veckor sedan. SBU redovisade ett antal osäkerhetsfaktorer som jag uppfattar att Socialstyrelsen också har tagit till sig, men inte låtit påverka slutsatsen.

Oavsett vilka slutsatser man drar av olika rapporter och inlägg i debatten kring allmän HPV-vaccinering så måste Socialstyrelsens remissförslag åter resa prioriterings­debatten i svensk hälso- och sjukvård.Social­­styrelsen är inte tydlig i sitt remissförslag om hur reformen ska finansieras. Är det landstingen och regionerna eller kommunerna att få bära kostnaderna? Kommer staten att ta sitt, till synes, självklara ansvar utifrån finansieringsprincipen om att inte lägga nya uppdrag på kommuner och landsting utan att skicka med finansiering?

Oavsett vem som till sist får bekosta en allmän HPV-vaccinering så bör vi ställa oss frågan hur vi bäst använder ett tillskott på cirka 200 miljoner kronor per år i hälso- och sjukvården. Är den mest angelägna satsningen vaccinering mot HPV, samtidigt som behoven är stora i psykiatrin, samtidigt som nya hjärtriktlinjer ska implementeras, samtidigt som andra nya läkemedel ska introduceras i vården och samtidigt som cancersjukvården står inför nya utmaningar?

Listan över alternativa användningsområden för 200 miljoner kronor i sjukvården kan göras mycket lång över vilka behov som finns bland befolkningen och i sjukvården. Vi måste värdera och väga HPV-vaccinering mot alternativa användningsområden. Jag är rädd för att den värderingen inte har gjorts i detta fall och jag tycker att vi har en skyldighet i att försöka se den föreslagna insatsen i ett större sammanhang.

Ett av de största problemen, och som ökar min osäkerhet kring nyttan med allmän HPV-vaccinering, är att det dröjer så ofantligt länge innan vi kan se vinsterna av den.

Det kommer troligen att dröja mer än 20 år innan vi har räddat det första livet till följd av en allmän vaccinering av dagens 12-åriga tjejer. Med en årlig kostnad på 200 miljoner kronor för vaccinering i 20 år kommer kostnaden att bli 4 miljarder kronor innan vi räddat det första människolivet. Det motsvarar årskostnaden för all hälso- och sjukvård i ett medelstort landsting under ett år. Är det verkligen rimligt?

Jag är medveten om att det är ett delvis förenklat resonemang, men på samma sätt som kostnaderna för vaccinet kan komma att sjunka under perioden så kan också flera av de risker som Socialstyrelsen själva pekar på komma att förändras på ett ogynnsamt sätt med lägre deltagande i screeningprogram och förändringar i floran av HPV-typer som är vanligast och farligast.

Jag är inte emot en allmän vaccinering mot HPV som princip, men vi har en skyldighet i att väga nyttan med att införa ett mycket kostsamt vaccin som ger 2/3-dels skydd och vars långtidseffekt är osäker mot andra alternativa användningsområden i svensk hälso- och sjukvård.

Jonas Andersson

Jonas Andersson (fp)
 är ord­förande i hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen.