Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Hur fungerar vårdvalsmodeller för utsatta?

Publicerad: 14 maj 2008, 04:26

Vårdvalsreformerna i primärvården gynnar inte automatiskt utsatta grupper. Men det finns evidensbaserade åtgärder som borde prövas, skriver Solvig Ekblad och Bo Burström.


Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet en god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen. Vidare ska vården planeras utifrån befolkningens behov.

Socialstyrelsens hälsorapport som publicerades nyligen visar att personer med lägre utbildningsnivå eller utländsk härkomst får sämre vård än personer med svensk bakgrund.

Både den nationella folkhälso­rapporten 2007 från Statens folk­hälsoinstitut och folkhälsorapporten 2007 från Stockholms läns landsting visar bland annat att personer med utländsk härkomst har högre psykisk ohälsa, stress och nedsatt arbetsförmåga än personer födda
 i Sverige.

En annan rapport om hälsa, livsvillkor och vårdkonsumtion bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län (2007) visar att hälsan är sämre och vårdbehoven större bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper. Bland personer med utländsk härkomst var andelen utsatta 22 procent jämfört med 9 procent hos personer födda i Sverige, med motsvarande hälso­skillnader.

Vårdkonsumtionen bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper var dock lägre än förväntat, och en stor andel hade på grund av dålig ekonomi avstått från att söka vård trots behov. Hälso- och sjukvårdslagens intention om en god vård på lika villkor för alla och att de som har de största behoven ska ges företräde, uppfylls inte.

En färsk rapport från projektet Migration och psykisk ohälsa, med finansiering av Miltonpengar, visar att personer boende i Rosengård, där närmare 85 procent har utländsk bakgrund, utnyttjade den psykiatriska vården väsentligt lägre än vad som var fallet i andra delar av Malmö. Föreslagna åtgärder är förbättrade sociala levnadsförhållanden såsom att se arbete som en metod, att behålla det sociala nätverket och att särskilt beakta kvinnors och ungdomars situation. Vidare behövs utökade och särskilt anpassade psykiatriska resurser. Fynden får stöd i befintlig kunskap kring riskfaktorer, var går det fel?

En kunskapsöversikt till Integrationsverkets sista rapport före nedläggningen 1 juli 2007 visar att den största delen av hälsoskillnaderna mellan personer med utländsk härkomst och personer som är födda i Sverige kan förklaras av sociala variabler, alltså inte primärt födelseland.

Svåra traumatiska upplevelser är en klar riskfaktor för psykisk ohälsa, passivisering och marginalisering men en andra riskfaktor är stress i form av bemötandet (diskriminering) i flyktingmottagandet.

Målet för svensk folkhälsopolitik är sedan 2003  att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen . Hälsofrämjande/förebyggande arbete för utsatta grupper saknas trots att evidensbaserade åtgärder finns och borde prövas. Hälsofrämjande principer för nyanlända flyktingar handlar om goda livsvillkor och att introduktionen är en  god arbetsmiljö  för deltagarna.

Hälsa är både ett personligt och ett socialt tillstånd, där miljöns utformning för att ge individen rätt förutsättningar, är i fokus. Vidare innebär hälsa rätten för varje individ att få vara aktiv i tid och rum utan hinder.

Mångfalden i befolkningen ställer nya krav på samverkan mellan aktörer och befolkningen när det finns stora behov, inte minst i utsatta områden. För att förbättra möjligheterna till hälsa på lika villkor krävs ökade insatser där behoven är störst. Ett hälsofrämjande perspektiv bör utvecklas och tillämpas utifrån de evidensbaserade åtgärder som finns, och samordnas med lokala primärvårdsinsatser och andra ansvariga aktörer i området.

Vårdvalsreformer i primärvården gynnar inte automatiskt dessa grupper, utan andra insatser krävs.

Solvig Ekblad, Bo Burström

Solvig Ekblad
 är docent vid Karolinska institutet och vid stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, samt gästprofessor vid Malmö högskola.

Bo Burström
 är professor vid Karolinska institutet.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev