Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag30.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Hur påverkar en konstant underbudgetering personalen?”

Alla politiker behöver se över vilka krav de ställer på verksamheten och vilka resurser som krävs för att uppfylla dem, anser Willhelm Sundman (L).

Publicerad: 26 Oktober 2020, 06:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Region Örebro Län

Vården går med enorma underskott och ingen verkar egentligen bry sig om att ta tag i problemet på allvar. Det finns nästan en känsla av att det inte går att förändra de återkommande underskotten i samtliga regioners vårdbudgetar, det är i princip i förväg accepterat. Men, ekonomin får inte ses som någon kronisk sjukdom, möjligtvis är det ett komplext sjukdomsläge men absolut inte obotligt. 

Budgetprognosen i Region Örebro län för vården 2020 ser ut att landa på runt 700 miljoner kronor i underskott. Det är 700 miljoner kronor som vården har kostat, som den politiska majoriteten inte har tilldelat. Innan någon drar upp argumentet om att underskottet är på grund av covid ska tilläggas att underskottet för 2019 var 475 miljoner kronor samt 346 miljoner kronor 2018. Så situationen är inte unik. Tvärtom är det en trend som pågått länge.  

Hälso- och sjukvården i Region Örebro län har gått med underskott sedan 2010. Summerar man de senaste tio åren får man ett totalt budgetunderskott på hälso- och sjukvården om 2,5 miljarder kronor. 

Underskotten i vårdens budget är inte unikt för Region Örebro län. Ser man ut över Sveriges regioner är det här mer eller mindre rådande praxis. Även om ekonomin de flesta år går ihop på totalen måste frågan ställas: hur påverkar en konstant underbudgetering personalen? 

Chefer och medarbetare får trots allt en budget att arbeta utefter och budgetdisciplin ska råda. God ekonomisk hushållning ska genomsyra all offentlig verksamhet. 

Men hur berörs de som har uppdraget att leva upp till återkommande orealistiska siffror? När verksamhetschefer för tionde året i rad får en budget där det saknas flera miljoner kronor för att uppfylla uppdraget som politiker har satt upp, är det inte svårt att se hur siffrorna inte blir mer än en formalitet.  

För den som arbetar inom vården är det viktiga att ta emot patienter, lindra och bota. Men vad ska personalen göra när en redan defekt budget dimper ner till verksamheten? Om budgeten inte ens går att rädda från början av året är det inte konstigt att ekonomin enbart får palliativ vård.

Ska Sveriges regioner råda bot på det ekonomiska läget i framtiden behöver alla politiker ta sig an ett uppdrag: att se över vilka krav man ställer på verksamheten och vilka resurser som krävs för att uppfylla dem. Det handlar om att göra ett reellt politiskt prioriteringsarbete och våga ta obekväma beslut för att få till en vårdkedja som fungerar och är hållbar i längden. 

Alla regioner har sina egna förutsättningar och problem, därför går det inte att peka på någon generell lösning. Men en sak är säker: ekonomin är sjuk, det är dags att bestämma sig för vilken behandling man är villig att administrera. 

Willhelm Sundman (L), ledamot i regionfullmäktige i Region Örebro län. 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Region Örebro Län

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev