”Hybrider kan bli framtidens vårdyrken”

Sveriges Kommuner och Landsting förutspår fördubblade investeringsnivåer i välfärdssektorn mellan 2008 och 2020, där satsningar på medicinsk teknik starkt bidrar. Mångmiljardbelopp investeras för att bygga världens modernaste sjukhus. Men det är alltför tyst i två viktiga frågor: Vem ska arbeta med tekniken i framtidens sjukvård? Vilken kompetens kommer att krävas?

Svaret brukar vara att utbilda fler. Men vi behöver tänka nytt. Akademi och sjukvård måste i tät samverkan förbereda dagens studenter för morgondagens sjukvård. För den är redan här.

Robotassistenten dukar fram sterila instrument inför en prostataoperation med robotteknik. Robotens armar har plastats in och patienten är sövd. När kirurgen lagt första snitten och roboten dockats på portar i patientens bukvägg, utför kirurgen resten av operationen via joysticks och skärm i andra änden av rummet. Närmast patienten står robotassistenten och roboten. Med sina fyra armar kommer det avancerade instrumentet åt i vinklar i nedre bäckenbotten där en mänsklig operatörs händer har begränsad räckvidd. Robotassistenten arbetar med traditionell titthålsteknik inuti patienten samtidigt som robotens armar rör sig. Hen är specialistutbildad och får fortlöpande vidareutbildning i funktioner, uppdateringar och operationsteknik, genom att delta i vetenskapliga konferenser över hela världen.

En bild av framtidens sjukvård? Tvärtom: på Sahlgrenska universitetssjukhuset arbetar i dag en av landets få operationssjuksköterskor som vidareutbildats i Danmark till kirurgisk assistent i robotkirurgi: ”robotassistent”.

På Sahlgrenska arbetar i dag en av landets få operationssjuksköterskor som vidareutbildats till kirurgisk assistent i robotkirurgi.

Rollen som operationssjuksköterska med kompetens att vara första kirurgiska assistent är tekniskt krävande och högspecialiserad. Arbetsinnehållet ligger ganska långt ifrån den gängse bilden av en sjuksköterska. Det är bara ett exempel på hur teknisk utveckling förändrar vårdens yrken. Ett annat är utvecklingen inom minimalinvasiva operationstekniker. Avancerade operationer som hjärtklaffsbyten krävde förr öppna operationer där bröstkorgen sågas upp. I dag kan de ofta utföras via sonder i ljumsken. Vårdtiderna minskar dramatiskt och förändrar innehållet i kirurgens arbete.

Vi ser i dag ett ökat flöde av kompetensutbyte mellan medicin och teknik. Läkare med en teknisk inriktning eller civilingenjörer som utvecklar högteknologiska vårdmiljöer eller bidrar med logistik- eller produktionskompetens. Framöver får vi se nya yrken växa fram. Kanske hybrider som hälften sjuksköterska, hälften ingenjör.

Universitet runtom i världen lanserar utbildningar som kombinerar medicin- och teknikkunskaper för att möta behoven – både från vården och näringslivet. Vi vill se detta i Sverige också.

Nytänk inom svensk högre utbildning har lyckats förut. Några exempel är industriell ekonomi och utbildningen Arkitektur och teknik. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Chalmers tekniska högskola har ett långt och nära samarbete som resulterat i gemensam forskning och innovationer som bidrar till bättre vård och till att rädda liv. Just nu arbetar vi med:

• Seminarieverksamhet och research speed dating
• Teknik-ST (specialistutbildning för läkare med teknisk inriktning)
• Gemensam masterutbildning i hälsovetenskaplig utveckling
• Gemensam forskarskola
• Utbyte av kurser mellan läkarutbildning och civilingenjörsutbildning

Men det räcker inte. Vi behöver locka studenter som i dag tänker sig en framtid på globala techföretag som Google eller Spotify. Framtidens behov kan inte lösas med gårdagens utbildningar. Utan rätt kompetens riskerar de nya tekniktäta operationssalarna att gapa tomma. Vi är redo att börja resan.

Vill ni följa med?

Agneta Holmäng, dekan, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Stefan Bengtsson, rektor, Chalmers tekniska högskola

AGNETA HOLMÄNG, ANN-MARIE WENNBERG, STEFAN BENGTSSON