Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Hypertoni ett verkligt problem som kräver motåtgärder

Publicerad: 14 juni 2010, 14:30

Allmänläkaren Peter M Nilsson fortsätter debatten om blodtrycksbehandling.


Ämnen i artikeln:

Hypertoni

Det är mycket bra att Björn Olsson svarar på mitt inlägg föranlett av hans krönika om tveksamheter kring blodtrycksbehandling, men ännu bättre vore om han ville anta utmaningen att offentligt debattera dessa saker på till exempel ett möte för Sfam, Svensk förening för allmänmedicin. En sådan möjlighet bjuds vid årets höstmöte i Öster­sund den 13–15 oktober.

Att Björn Olsson fokuserar på min person och vill misstänkliggöra var enbart förväntat. Han vill därmed bortse från att hypertoniproblemet är av global betydelse och ger upphov till 7,1 miljoner dödsfall på ett år, motsvarande 13 procent av samtliga dödsfall, enligt WHO World Health Report 2002, vilket kan vara lågt räknat och inte inbegriper handikapp efter till exempel stroke.

Detta är därmed ett verkligt problem som kräver motåtgärder, inte minst inom primär­vården, samt med folkhälsometoder av­seende reducerat saltintag och en bättre livsstil i befolkningen. En vetenskaplig debatt förs om blodtrycksbehandling, gränser och primärpreventionens etik.

Självklart behöver många behandlas för att ett liv ska räddas om risken för ett dödsfall är låg, men betydligt färre om risken är hög, till exempel sekundärpreventivt eller vid diabetes. Den kloka allmänläkaren gör en helhets­bedömning av risk före beslut om åtgärder.

Ett etiskt dilemma är förstås att medikalisera med diagnoser om inte indikation finns, vilket Linn Getz, läkare och forskare inom allmänmedicin i Trondheim, har diskuterat. Ett annat etiskt problem är att inte mäta och informera en patient om förekomst av högt blodtryck som en del av allmän riskprofil för att sedan diskutera detta i hälso- och sjukvårdslagens anda (informerat samtycke om preventiva åtgärder).

Vad gäller mina inkomster är jag primärt anställd av Lunds universitet, men även på en del av min arbetstid av Region Skåne. Eftersom jag är professor i klinisk kardiovaskulär forskning inbegriper det forskning och utveckling av kliniska metoder och deras tillämpning, inte minst läkemedelsbehandling. Universitetets ”tredje uppgift” ställer krav på samverkan med det om­givande samhället och motiverar kontakter med detta samhälle, inberäknat myndigheter, organisationer och företag.

Detta leder för min del ofta till att jag föreläser eller utför granskningar av rapporter och publicerade data, liksom att jag deltar i läkemedelsstudier vid vår kliniska forskningsenhet i Malmö. Inkomster för detta får jag av myndig­heter, organisationer och företag.

Dessa medel används bland annat för att stödja forsk­nings­projekt och doktorander samt även till att underlätta för studiebesök, nu senast en ung kardiolog från Minsk, Vitryssland, på studiebesök i Malmö under två veckor.

Björn Olsson har varit ordförande i Sfam (när jag var styrelse­medlem) och känner primär­vården väl. Man kan dock ställa sig frågan om han följt med i utvecklingen på hypertoniområdet eller inte, vilket jag tog upp i mitt förra inlägg. Ett sätt att visa detta och sina åsikter är att våga framträda på ett Sfam-möte i en debatt med mig. Då kan vi ju båda ”tala ur skägget” (påvens skägg …), vore inte det värdefullt?

Peter M Nilsson,
specialist i allmänmedicin i Malmö och sekreterare i European Society of Hypertension.

Relaterat material

Banden till industrin påverkar läkare

Blundande för enkla fakta vilseleder kollegor om hypertoni

Ämnen i artikeln:

Hypertoni

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev