Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Hypotesen om korrekt klädsel på redaktionella bilder gick om intet

Publicerad: 12 maj 2009, 12:52

Debatten om civil klädsel under sjukhusuniformerna har pågått länge. Verkligheten är ­fortfarande tudelad, såväl i mediernas reklam som på det riktiga golvet, skriver Martin Hall.


Minns ni diskussionen om sjukhuspersonalens klädsel för ett par år sedan? Ungefär samtidigt pågick en debatt om målningar av rökande läkare på Läkaresällskapets väggar. Den handlade om huruvida läkarnas pipor och cigarrer skulle målas över för att inte fördärva bilden av den sunda, rökfria sjukvårdaren. Pip­beskyddarna vann till slut.

Hur väl stämmer då bilder i dagens medier överens med de ”kläd­ideal” som vi vill förmedla? Är det dags att börja redigera bildmaterialet i tidningarna, på samma sätt som vissa tyckte att piporna borde målas över? Ja, tyvärr!

Jag bestämde mig för att samla hela årgången av Dagens Medicin, DM, samt Läkartidningen, LT, under 2008 för en liten studie med frågeställningen Följs Socialstyrelsens riktlinjer på bild?.

Min nollhypotes var att de flesta av de redaktionella bilderna skulle vara korrekta, men däremot färre av reklambilderna, då Socialstyrelsens klädkod inte är lika bildskön som skjorta/guldklockor/ringar – eller är den?

Material
Med viss stringens, men utan vetenskapligt syfte, räknade jag på enklaste sätt ihop bilderna och kategoriserade dem i redaktionellt material och reklam. Dessa delades sedermera upp i ”korrekt” och ”inkorrekt” klädsel, det senare definierat som att ett eller flera av Social­styrelsens krav inte var uppfyllda.

Socialstyrelsens riktlinjer
» Inga synliga civila kläder, undantaget strumpor och skor.

» Kortärmat eller uppkavlade ärmar, alltså blottade underarmar.

» Inga klockor eller armband.

» Inga ringar.

Inklusionskriterier
Bilden visar sjukvårdspersonalens bägge händer och underarmar. Om samma bild eller personer återkommer i tidningen räknas varje bild separat.

Om det är flera personer på samma bild räcker det att en bryter mot riktlinjerna för att bilden ska räknas in under inkorrekt klädsel.

Exklusionskriterier
» Tecknade bilder.
» Uppenbart gamla fotografier.
» Sjukvårdspersonal i samband med operationer.
» Sjukvårdspersonal utan uppenbar patientkontakt, exempelvis på laboratorium.

Resultat
Redaktionellt material: LT har få egna bilder, de flesta är på läkare själva. I detta material är lejonparten inkorrekt klädd. Trots att jag enbart har tagit med bilder med patientkontakt, förekommer både ­skjortor/blusar, klockor och ringar på två bilder av tre!

Materialet i DM är större och här finns en bättre jämvikt, kanske på grund av att övrig vårdpersonal bättre är representerad här än i LT, men majoriteten är ändå inkorrekt klädd (läkare?).

Min hypotes om merparten ­korrekt klädsel och endast spridda felaktigheter gick om intet.

Kraven på en korrekt bild var hårdare, eftersom det räckte att en enda person klädde sig fel för att hela bilden skulle hamna i facket för inkorrekt. Det kan delvis vara en förklaring – men knappast en ursäkt.

En intressant fråga är om personerna på bilderna klädde sig annorlunda än de vanligen gör, när de visste att en fotograf från tidningen dyker upp. Brydde de sig mindre om att visa klinikhygienen för utomstående på foto, eller ansåg de – tvärtom – att en elegant klädsel är viktigare än hygienisk korrekthet? Jag är osäker på vilket som vore att föredra.

Reklam: Antalet reklamrutor var ungefär lika många i de båda tidningarna. De flesta reklaminslag visade inte händer/underarmar och kunde därför inte räknas med. I LT blev det en viss övervikt för korrekt klädsel och i DM viss övervikt för motsidan, men skillnaderna var ganska små. Ett intryck som jag fick var att rekryteringsannonserna oftare visade ”äkta” sjukvårdspersonal i fullt arbete och därmed också oftare korrekt klädsel.

Annonser från stora företag tenderade att ha leende modeller med slipsar, klockor och civila kjolar, antagligen är dessa annonser internationella och det är bara texten som har översatts till svenska. Detta är bara ett spontant intryck och skulle kräva en egen studie för bevis.

Diskussion
Summa summarum har det i både Dagens Medicin och i Läkartidningen skrivits många inlägg både för och emot civil klädsel under sjukhusuniformerna. Verklighetens sjukhusmiljö, både den konstlade i reklamen och den riktiga på golvet, är fortfarande tudelad.

Diskussionen om pipor på Läkaresällskapets väggar vanns till slut av de reaktionära krafter, som hävdade traditionen framför tidsandan.

Det verkar som om tidningsredaktionerna för det mesta följer i samma spår och inte ser något behov av att retuschera om sina bilder – ännu ...

Martin Hall

Martin Hall
är specialistläkare vid hudmottagningen på Läkarhuset Vällingby.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev