Debatt
”Incitamenten för antibiotikautveckling måste vara välriktade”
Det vi vänder oss mot är den typ av mekanismer som innebär stora belöningar vid godkännandet av läkemedlet, replikerar Otto Cars, Anna Sjöblom och Kerstin Åkerfeldt från React.
Publicerad: 7 juni 2022, 03:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Otto Cars, Anna Sjöblom och Kerstin Åkerfeldt från React. Foto: Therese Holm
I en replik till Reacts debattartikel skriver Bengt Mattson att Lif är helt överens med oss om att kampen mot antibiotikaresistens kräver en helhetslösning. Vi ser det som en bra utgångspunkt för en fortsatt diskussion. Trots årtionden av varningar fortsätter antibiotikaanvändningen uppåt, den globala förekomsten av multiresistenta bakterier ökar och dödligheten på grund av antibiotikaresistenta infektioner uppgår nu till över 1,2 miljoner dödsfall årligen. De stora läkemedelsföretagen har inte levererat nya antibiotika för att möta behoven och endast ett fåtal av dessa har i dag pågående forskning inom området.
I vår artikel påpekade vi att incitament måste finnas för såväl forskning som för tidig läkemedelsutveckling (push-mekanismer), men också att incitament som tar lovande produkter vidare (pull-mekanismer) är nödvändiga. Bengt Mattson låter felaktigt påskina att vi skulle vara emot de senare.
Läs mer: ”Ekonomiska incitament viktiga för fler nya antibiotika”
Det vi vänder oss mot är den typ av sådana incitament som innebär stora belöningar vid godkännandet av läkemedlet, till exempel genom förlängda patenträttigheter för andra läkemedel med hög lönsamhet. Denna typ av incitament innebär förutom en stor och odefinierad samhällskostnad också osäkerhet, eftersom den som beviljar belöningen inte kan följa och stödja den stegvisa utvecklingen av produkten. Vi föreslår i vår artikel istället en annan typ av pull-mekanism, milstolpeersättningar, och vi välkomnar att även Lif nu tycks anse att detta är en bra modell.
Vi förefaller också vara överens om att det är den offentliga sektorn som måste ta ansvar för de helhetslösningar som krävs, och att Sveriges kommande ordförandeskap för EU kan vara en viktig plattform för att forma nya politiska överenskommelser om hållbar utveckling av, och rättvis tillgång till, nödvändiga antibiotika för alla. Det finns många stenar att vända på och fallgropar som bör undvikas. Vi ser fram emot en fortsatt dialog med alla berörda parter.
Otto Cars, senior professor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet, rådgivare React
Anna Sjöblom, chef React
Kerstin Åkerfeldt, policyrådgivare, React
Läs tidigare inlägg:
”Morötter till industrin löser inte bristen på nya antibiotika”
Kommentarer:
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Kommentarer publiceras efter granskning.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.