Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Inför anonyma visselblåsarsystem”

Läkare avstår från att larma av rädsla för att inte få fast tjänst som ST-läkare, skriver Sylfs ordförande och föreslår fyra lösningar på specialistläkarbristen.

Publicerad: 28 april 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Madeleine Liljegren, ordförande för Sveriges yngre läkares förening, Sylf.

Foto: Sara Björkegren


Ämnen i artikeln:

SylfST-läkare

Den 14 april publicerade Socialstyrelsen en rapport som visar att läkarnas ledtider till att bli specialistläkare ökar. Samtidigt uppger 19 av 21 regioner i Nationella planeringsstödet att de har brist på specialistläkare.

I dag väntar 34 procent av läkarna mer än tre år på att bli legitimerade. Ju längre tid de väntar, desto större är risken att de lämnar yrket. Och när konkurrensen om de få utbildningstjänster som finns hårdnar ser vi att tystnadskulturen breder ut sig. Det här får inte fortsätta. Sylf presenterar fyra konkreta förslag för att lösa specialistläkarbristen. 

För att bli specialistläkare krävs 5,5 års universitetsstudier, 18 månaders allmäntjänstgöring, AT, och 5 års specialisttjänstgöring, ST. En lång och krävande utbildning. Det ligger i samhällets såväl som i läkarens intresse att denna hålls så kort som möjligt. Fler specialistläkare ger kortare väntetider till vård. Därför blir vi bedrövade, men tyvärr inte förvånade, när vi läser att väntetiden för unga läkare till legitimation har ökat med 18 procent på tio år. Hur kunde det bli så här?  

Under lång tid har regeringar av olika politisk färg, i bästa välmening, ökat platserna till den svenska läkarutbildningen. När landet har specialistläkarbrist är det lätt att tänka att problemet försvinner om fler utbildas. Dessvärre är det inte så enkelt. Regionerna har nämligen ansvar för läkarnas yrkesprogression efter universitetet. Sedan decennier har Sylf larmat om få AT-platser i förhållande till antalet utbildningsplatser. Tyvärr för döva öron, trots ett lagstadgat ansvar hos regionerna. 

Väntetiderna till AT har stadigt ökat och är nu de längsta någonsin, visar Sylfs AT-ranking 2020. Därför är det utmärkt att Nationella vårdkompetensrådet har fått i uppgift att långsiktigt effektivisera vårdens kompetensförsörjning. Rapporten Statistikbaserade flödesbeskrivningar för yrkesgruppen läkare är en del av det och bekräftar våra larm.   

Att tiden till specialistläkare fördröjs är ett slöseri med samhällets resurser och individens kompetens. Väntetiderna beräknas kosta samhället minst 200 miljoner kronor årligen enligt I väntan på AT – en samhällsekonomisk studie från 2019 som konsultföretaget WSP utfört på Sylfs uppdrag. Vi ser dessutom oroande tendenser; ju längre tid läkaren väntar på sin AT, desto större är risken att hen väljer att lämna yrket. Det är det sista vården behöver.  

När AT- och ST-platserna är för få och konkurrensen om dem hårdnar noterar vi en annan allvarlig utveckling: rädsla för att rapportera arbetsmiljöproblem och patientsäkerhetsbrister. Vår undersökning När underläkarna tystnar från i mars i år visar att en tredjedel av unga läkare upplever en tystnadskultur på arbetsplatsen. Den näst vanligaste orsaken till att man avstår från att larma om oegentligheter är rädsla för att hindras i sin yrkesprogression. Hela 86 procent av de legitimerade läkarna uppger att de avstått från att larma av rädsla för att inte få fast tjänst som ST-läkare. 

Specialistläkarkåren blir allt äldre, visar Nationella planeringsstödet; 31 procent är 60 år eller äldre. Det börjar bli bråttom att lära upp den yngre generationen. Samtidigt fortsätter alltså väntetiden till specialist att öka. Det här får konsekvenser för både samhället och läkaren. Om ingenting görs riskerar vi fler avhopp från läkaryrket och påverkan på patientsäkerheten som följd. För att undvika detta och för att Sverige fortsatt ska kunna erbjuda medborgarna en god vård föreslår vi följande till landets regioner: 

1. Omvandla vikariat till AT-platser 

I dag arbetar unga läkare på osäkra vikariat i väntan på sin AT. De har inte rätt till vare sig handledning eller utbildning. Med nya lättnader i regelverket för AT, som redan finns på plats, bör regionerna omvandla vikariaten till AT.  

2.  Korta AT till 18 månader 

I dag varierar längden på AT mellan 18 och 24 månader. Majoriteten är 21 månader. Det är onödigt. Att omvandla samtliga till 18 månader ökar genomströmningen. 

3. Anställ ST-läkare, inte vikarier

I dag är det vanligt att anställa legitimerade läkare med outtalade löften om en framtida ST. Det enda som skiljer anställningarna åt är lön och anställningstrygghet: att låta läkaren arbeta som vikarie leder till en besparing om 20 000 till 30 000 kronor per läkare, baserat på lön- och arbetsgivaravgifter för läkare enligt Sacos lönestatistik. En besparing som paradoxalt riskerar att driva kostnader om läkaren avstår från att larma om patientsäkerhetsbrister. 

4. Inför anonyma visselblåsarsystem 

När unga läkare larmar om oegentligheter ska det tas på allvar och inte påverka framtida möjligheter till fast tjänst. Visselblåsare ska hyllas, inte sättas i frysboxen! 

Regionerna har av regeringen fått till den 15 augusti på sig att rapportera hur de tänker göra för att öka antalet AT-platser. Våra förslag ovan tror vi möjliggör för fler patienter att få träffa en specialistläkare i tid.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SylfST-läkare

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev