Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Inför hälsoundervisning som ett nytt skolämne”

Statens satsningar på folkhälsan kan förbättras, särskilt i förhållande till rådande globala folkhälsoutmaningar. Det anser Julia Bielik, AT-läkare och ungdomsrepresentant i svenska Unescorådet.

Publicerad: 27 januari 2021, 11:23

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Julia Bielik, AT-läkare och ungdomsrepresentant i svenska Unescorådet.


Ämnen i artikeln:

Stroke

Alla människor har rätt att leva ett liv med bästa uppnåeliga hälsa och välbefinnande. Det slås fast av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och mål 3 i Agenda 2030. Samtidigt vet vi att socioekonomiska skillnader har en stor inverkan på individens hälsa. Statens satsningar på folkhälsan kan förbättras, särskilt i förhållande till rådande globala folkhälsoutmaningar.

Under pågående pandemi har informationsinsatser riktade till den breda allmänheten varit avgörande för minskad smittspridning. På samma sätt är informationsinsatser avgörande för att förebygga och stoppa pandemier av icke smittsamma sjukdomar. Dessa pandemier brottas samhället mot i det tysta. Trots att minst en tredjedel av alla cancersjukdomar kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor ökar såväl antalet som andelen cancerdrabbade. Cancer är i dag vår näst vanligaste dödsorsak. 

Hjärt-kärlsjukdomar är ännu den vanligaste dödsorsaken i Sverige och globalt. Detta trots att 80 procent av kranskärlssjukdomar och stroke kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Sjukdom är en tragedi för den drabbade och närstående, men innebär även en ökad ekonomisk belastning på samhällsnivå. I takt med en ökad befolkningsmängd och stigande medellivslängd ses ökande sjukvårdskostnader. Förebyggande insatser är samhällsekonomiskt lönsamma. 

Skolan är den mest tillgängliga plattformen för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Med hjälp av hälsoundervisning kan växande hälsorelaterade ojämlikheter mellan socioekonomiska grupper utjämnas. Rätten till kostnadsfri utbildning gäller samtliga barn i Sverige, inklusive asylsökande och papperslösa. 

Samhället behöver också investera i undervisning som hjälper särskilt utsatta individer att lära sig hur man söker, förstår och använder information om hälsa. Dessa svårigheter kan överbryggas och förebyggas genom att hälsa täcks in av formell skolundervisning.

Skolan ses alltför ofta enbart som ett arbetslivsfrämjande medel. Följden blir att skolan förblir en outnyttjad samhällsresurs när det gäller insatser för folkhälsan. Vi behöver höja våra blickar för att se det bredare perspektivet. Om skolan börjar användas till sin fulla potential kommer positiva hälsoeffekter att spilla över på ökad kunskapsnivå hos barn och ungdomar. Hälsosamma elever tar till sig mer av undervisningen. 

Bibehållen hälsa är en förutsättning för att en arbetsför individ ska kunna tjäna samhället som skattebetalare. Hos friska och hälsosamma individer ses också i en högre utsträckning ett ideellt samhällsengagemang. Civilsamhället bidrar till en stärkt demokrati, ökad gemenskap och samhällsutveckling.

Redan 2004 blev Finland det första landet i världen med att införa hälsokunskap som ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Sexualundervisning ges i dag inom ramen för hälsokunskap. Bakgrunden till att hälsokunskap infördes var att upprepade mätningar vittnade om fysisk och psykisk ohälsa bland finska skolungdomar. I Finland fanns en politisk vilja att vända den negativa utvecklingen. I en kraftsamling påbörjades framtagandet av hälsokunskap, som ledde till sjunkande konsumtion av alkohol och minskad rökning hos unga. 

Samtidigt såg Finland att antalet klamydiafall och aborter minskade markant. Till saken hör att förekomst av könssjukdomar och abort ofta används som indikatorer för sexuell ohälsa. Sexualkunskap är ett ämnesområde som Sverige en gång i tiden varit världsledande inom. År 1955 blev Sverige först i världen med att införa obligatorisk sexualundervisning i skolor. Sedan dess har vi halkat efter. I dag behöver vi lära oss av Finland. Hälsokunskap behövs nu mer än någonsin som en obligatorisk och fristående del av skolundervisningen i Sverige.

I Sverige ser vi i dag en mycket välkommen satsning på sexualundervisning i skolorna. På initiativ av regeringens stödpartier har det beslutats att alla lärare ska utbildas i sexualkunskap. Vad politikerna har missat är att sexuell och reproduktiv hälsa är en liten del av en större helhet. Undervisningen i hälsokunskap sker fortsatt sporadiskt. Det skapar stora ojämlikheter mellan olika kommuner, skolor och klasser. Där det offentliga misslyckas kliver civilsamhället in. Ansvaret för hälsoundervisningen har felaktigt placerats på civilsamhällets bord, där värdefulla insatser riskerar att begränsas till punktinsatser.

Hälsa är en mänsklig rättighet. Jag uppmanar därför den svenska regeringen att fullfölja det som den har påbörjat. Inför hälsokunskap som ett fristående ämne i den svenska grundskolan!

Julia Bielik, AT-läkare och ungdomsrepresentant i svenska Unescorådet.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Stroke

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev