Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Inför mått som ligger nära patienten

Publicerad: 20 januari 2011, 15:10

Vårdgarantisatsningen måste använda nyckeltal som är relevanta för samtliga patientgrupper oavsett om tillgänglighet är ett bra mått på god vårdkvalitet för den specifika sjukdomen eller inte, skriver Eric Wahlberg, centrumchef, hjärt- och medicincentrum i Östergötland och professor i kärlkirurgi.


Uppföljning av vårdkvalitet (omvårdnad och medicinska resultat) är av goda skäl prioriterat just nu. En ny myndighet ska med färska pengar utveckla de nationella kvalitetsregistren, Socialstyrelsen anser att för få vårdplatser leder till försämrad kvalitet, och för privata vårdgivare är rapporterad kvalitet en tydlig avtalsvinnande strategi.

Tyvärr verkar det som att majoriteten av vårdgivarna, vi landstingsarbetare, hamnar på efterkälken inom området och riskerar att inte kunna påverka utvecklingen. Att olika aktörer har skilda perspektiv på kvalitet försvårar dessutom arbetet. Kvalitetsarbetet bör i första hand ske verksamhetsnära och inte vara styrt från en övergripande nivå. Här följer tre skäl till varför:

■ Att erbjuda en god vårdkvalitet är en central värdegrund för alla medarbetare inom vården. Den bör uppmuntras och användas så mycket som möjligt i det dagliga arbetet. Kvalitetsuppföljningen måste dock upplevas vara relevant för varje patient. Det senare är viktigt eftersom de flesta av oss snarare är fokuserade på enskilda patienter än övergripande mer vaga grupper.
     ■ Månadsvis uppföljning av sjukdomsgruppsinriktad vårdkvalitet möjliggör styrning av produktion och resursåtgång. Vi inom vården förstår, stöder och motiveras av en uppföljning fokuserad på verksamhetsnära kvalitet. Uppföljning av produktion och resursåtgång kan sedan läggas till som ytterligare mått. Produktivitetsökning genom effektiviserade vårdprocesser förutsätter dessutom en bibehållen kvalitet, och kvalitetsfokus är nödvändigt för att få medarbetarnas stöd vid förändringar.
     ■ Mätning av relevanta kvalitetsparametrar underlättar jämförelse med privata vård­givare som erbjuder samma typ av vård, och kan på sikt användas av patienterna själva som underlag till att välja vårdgivare. Detta är särskilt viktigt vid upphandlingar och förnyelse av vårdavtal.

En synpunkt är att det ena inte utesluter det andra och både verksamhetsnära och övergripande kvalitetsuppföljning behövs.

Så är det kanske. De nationella kvalitetsregistren är internationellt erkända och har sannolikt bidragit till att vårdens kvalitet förbättrats. Detta gäller även Öppna jämförelser och tillgänglighetsarbetet. Vårdgarantisatsningen, som nog också varit till nytta, måste dock använda nyckeltal som är relevanta för samtliga patientgrupper oavsett om tillgänglighet är ett bra mått på god vårdkvalitet för den specifika sjukdomen eller inte. För många patienter är tillgänglighet inte ett bra kvalitetsmått. Samma problem gäller även för kvalitetsregistren. I dag ligger fokus nästan helt på kvalitetsuppföljning på en övergripande nivå.

Inom de områden där relevanta verksamhetsnära kvalitetsmått inte redan finns bör specialistföreningar, vård- och verksamhetschefer ta initiativet och ta fram sådana. Vi inom vården bör också kräva att kvalitet ska vara ett nyckeltal tillsammans med kostnader och vårdproduktion även på kliniknivå inom landstingen. Om vi nöjer oss med ett nationellt  top-down-perspektiv  på kvalitetsuppföljning riskerar vi att hamna snett och förlora patientnytta.

Eric Wahlberg
 centrumchef, hjärt- och medicincentrum i Östergötland och professor i kärlkirurgi.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News