”Ingen konflikt mellan fri abort och prematurvård”

Eftersom filosofiprofessor Torbjörn Tännsjö i sin debattartikel i Dagens Medicin riktar kritik mot neonatologer i största allmänhet, vill jag som ordförande för Svenska neonatalföreningen göra några förtydliganden.

Vi har i Sverige fri abort fram till graviditetsvecka 18+0 dagar, därefter kan abort godkännas i enstaka fall efter särskild prövning i Socialstyrelsens rättsliga råd. Tännsjö verkar tro att neonatologer vill verka för att abortgränsen sänks eller att abort helt förbjuds men det är förstås inte alls fallet. Det finns ingen anledning att ändra lagen.

Enligt lagen är sen abort (efter vecka 18+0) inte tillåtet om fostret är ”livsdugligt”. Torbjörn Tännsjö föreslår att det nyfödda barnet är ”livsdugligt” om det överlever med hjälp av ”kärlek, omvårdnad, näring och skydd”, något som Tännsjö tänker sig sker om ett barn föds i vecka 28. Faktum är att ett barn som föddes i vecka 28 hade mindre än 10 procents chans att överleva år 1970 men har över 90 procents chans att överleva i dag. Detta tack vare utvecklingen av den moderna neonatalvården – en utveckling som vi har all anledning att vara stolta över.

Tännsjö är dock bekymrad över utvecklingen av neonatalvården och målar upp en framtid där en hel graviditet drivs i en konstgjord livmoder. Detta är förstås ren science fiction – det är som att säga att vi inte bör driva den geriatriska vården vidare då det i framtiden kan leda till att alla får evigt liv, vilket skulle ge stora bekymmer för samhället. I verkligheten låg gränsen för överlevnad på 1980-talet vid graviditetsvecka 24+0–25+0 och den ligger nu vid vecka 22+0–23+0. Vi ser just nu inte att den gränsen kommer att förändras särskilt mycket, utan fokus för neonatal­vården i dag är att förbättra vården så att de barn som överlever får ett så bra hälsoutfall som möjligt.

Torbjörn Tännsjö är tveksam till om det över huvud taget är rätt att rädda prematurfödda barn. Han föreställer sig att barnen i många fall får så svåra funktions­hinder att det leder till ”ett liv i plågor som barnet borde fått slippa”. Han argumenterar för en nedre gräns vid vecka 24, baserat på spekulationer om när medvetandet utvecklas.

De allra flesta barnen blir friska och går i vanlig skola.

I verkligheten har vi, tack vare svenska vetenskapliga studier och vårt nationella kvalitetsregister, mycket bra information om prognosen för barn som föds extremt för tidigt. De allra flesta barnen blir friska och går i vanlig skola.

Det finns dock en ökad risk för skolsvårigheter, beteendestörningar och nedsatt syn. Allvarliga handikapp och blindhet är dock lyckligtvis sällsynta.

Intressant nog, är livskvaliteten hos dessa barn lika bra som hos andra.

Svenska prematurförbundet, som organiserar föräldrar till prematurfödda barn, är mycket positiva till den moderna, svenska neonatalvården och ett aktivt omhändertagande av extremt prematurfödda.

Svenska neonatalföreningen håller dock med Tännsjö om att man inte bör göra livräddande åtgärder i samband med en sen abort. Abortvård och prematur­vård är två helt skilda verksamheter som inte får blandas ihop.

Fallet som varit aktuellt i media har satt fingret på en rad oklarheter rörande praxis och lagtolkning kring sena aborter. Socialstyrelsen har kallat till ett möte den 27 september där dessa frågor ska diskuteras med företrädare för berörda verksamheter, vilket förhoppningsvis kommer att leda till att liknande händelser inte kommer att upprepas.

MAGNUS DOMELLÖF