Debatt
”Inspireras av den danska psykiatriplanen”
Den danska verkligheten liknar så den svenska att vi bör hämta inspiration därifrån till hur vi i Sverige kan gå framåt, skriver psykologen Lennart Lundin, Schizofreniförbundet. (1 kommentar)
Publicerad: 10 oktober 2022, 03:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Lennart Lundin, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi. Förste vice ordförande, Schizofreniförbundet.
Ämnen i artikeln:
SchizofreniI Danmark pågår ett mycket spännande arbete med att rusta upp psykiatrins alla olika delar. Och målen är högt satta: ”…modtage indsatser, der måler sig med de bedste i verden”. Det började 2019 med ett politiskt (sic!) initiativ från vänster/mitten-sidan som sedan tagits upp av de inblandade professionsföreningarna, sysselsatt relevanta departement och samordnats av Sundhetsstyrelsen.
Den danska verkligheten liknar så den svenska att vi bör hämta inspiration därifrån till hur vi i Sverige bör gå framåt.
Läs mer: Socialstyrelsen: Vården av schizofreni haltar
Bakgrunden i Danmark är den ökande psykiska ohälsan. Man har analyserat hela spektrat, allt från barns och ungas ”mistrivsel” (närmast vantrivsel) till hur personer med de mest allvarliga psykiska sjukdomarna har det.
Man har hittat stora brister och har utförliga resonemang om dessa:
• Otillräcklig tillgänglighet, kapacitet och samverkan.
• Otillräcklig kvalitets- och tvärprofessionellt arbete.
• Otillräckliga förebyggande och tidiga insatser.
• Stigmatisering och bristande prioritering och jämställdhet för psykiatriområdet.
• Otillräcklig forskning och professionell utveckling samt bristande prestige för området.
En lång lista. I det följande kommer jag att koncentrera mig på vad planen säger om stöd och insatser till människor med allvarliga sjukdomar, exempelvis schizofreni.
Man konstaterar att det har gjorts en hel del insatser på psykiatrins område. Men de har varit spretiga, osammanhängande, sporadiskt implementerade, korta försöksprojekt med kort finansiering och utan en långsiktig plan med utgångspunkt i vad personer med psykisk sjukdom behöver. Som svensk nickar man igenkännande.
De mål som man listar är ambitiösa och ska göra skillnad för den enskilda personen. Jag tar upp dem som handlar om allvarligt sjuka:
• Människor med allvarliga sjukdomar ska leva längre liv med mindre sjukdomsbelastning.
• Högre grad av acceptans och inkludering i samhället.
• Mer deltagande i arbetsliv och studier.
• Hög kvalitet, mer omsorg, mindre fragmentering av insatser och hög grad av delaktighet.
• Att anhöriga får mer stöd och att deras resurser används mer aktivt i insatserna.
I Danmark har man tagit till sig erfarenheterna från det norska psykiatrilyftet och konstaterar att centralt för att lyckas är att implementeringen följs upp centralt och fortlöpande. Man planerar en mycket stor och ökande insats över tio år.
Detta ska göras:
• Prioritera de svagaste och svårast sjuka. De har lidit mest av en otillräcklig och fragmentiserad insats. Alla insatser behöver förbättras.
• Arbeta mot stigmatiseringen. Man konstaterar att stigmatisering slår mot de drabbade, deras anhöriga, psykiatrin som medicinskt område, forskningen och de olika yrkeskategorier som arbetar inom fältet. Ett kunskapscentrum bör skapas.
• Skapa tvärprofessionella utvecklings/forskningsgrupper. Man lyfter fram det danska arbetet mot cancer som en modell att ta efter. Mycket tyder på att den danska, samlade cancervården är bäst i världen.
• Skapa implementeringsstöd och handledning för insatserna för dem med svårast sjukdom och funktionsnedsättning.
• Utveckla socialpsykiatrin. Detta bör ske genom en nationell utvecklingsstrategi.
• Följ upp resultaten av insatserna på individnivå och sammanställ dessa för att ha som centrala styrinstrument.
• Utveckla arbetet med den kroppsliga ohälsan hos personer med allvarliga psykiska sjukdomar.
• Skapa en nationell plan mot suicid.• Skapa en nationell plan mot suicid.
• Utveckla stödet i samhället för boende och sysselsättning/arbete/studier. Anpassa insatserna till individens önskemål och förutsättningar.
• Skapa en stark koordinering av samtliga insatser riktade till individen.
• Utveckla rättspsykiatrin. Liksom i Sverige har denna gren av psykiatrin vuxit kraftigt. En oroväckande utveckling, enligt den danska psykiatriplanen.
Det är mycket lätt att bli uppmuntrad och inspirerad av denna plan. Det finns stora likheter mellan våra länder. Likartad arbetsfördelning och likartade uppgifter för sjukvård och socialtjänst.
Den danska sjukvården är mer centraliserad och har en tydligare kunskapsstyrning. Detta hindrar inte att vi borde ta till oss detta danska initiativ och starta ett liknande arbete i Sverige!
Lennart Lundin, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi. Förste vice ordförande, Schizofreniförbundet.
Kommentarer:
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Kommentarer publiceras efter granskning.
2022-10-12
Den danska psykiatrin brinner, det finns stor brist på personal och i åratal har psykiatrin inte prioriterats. Det är något man nu börjar att förstå har sina konsekvenser. Det har precis varit val och då är psykiatrin och alla planer såklart heta. Dock tycker jag man skall inspireras av de som lyckas, inte de som bara pratar. Jag har precis läst danska tidningen ”sygeplejersken” som handlar om att vuxenpsykiatrin skall spara 20 Mio i Region Huvudstaden. Det hänger inte ihop med de planer vi skall inspireras av. Låt oss i stället en gång för alla få slut på denna NPM era och sätta igång och arbeta.
Katrine Nygaard Baltzis , specialistsjuksköterska i Psykiatrisk vård
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ämnen i artikeln:
Schizofreni