Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Inte råd att betala hur mycket som helst för vad som helst”

Publicerad: 22 december 2015, 06:00

Nicklas Sandström (M), oppositionslandstingsråd Västerbottens läns landsting.

Ohållbart att fortsätta flytta kostnader för sjukvård till morgondagens skattebetalare, skriver moderaten Nicklas Sandström.


Ämnen i artikeln:

Västerbottens läns landsting

Sjukvården står inför en mycket allvarlig situation med en kostnadsutveckling som är ohållbar. Om utvecklingen får fortsätta flyttas kostnader för dagens sjukvård till morgondagens skattebetalare. Där finns en bortre gräns i välfärdsstatens åtaganden.

Gränsen för vad som är tillräckligt bra eller ”good enough” och det allra senaste och bästa har sakta glidit isär. Viljan hos den enskilda, oftast läkaren, att ständigt erbjuda lite mer och bättre följs inte upp med vad som är samhällsekonomiskt hållbart. Från alla håll ställs det nya krav på sjukvården som ska leverera mer och snabbare. Nya krav och förväntningar kommer från professionen, en allt mer påläst befolkning, statliga regler och riktlinjer och inte minst från oss politiker oavsett partifärg.

I denna breda kontext blir frågan om till exempel ökade kostnader för hyrläkare, långa vårdköer, stressad personal som inte känner att den räcker till, för lite tid för forskning och mycket mer av det som finns i den allmänna debatten bara symtom på sjukvårdens kraftfulla utveckling.

Sammantaget handlar det här om trender som pågått under en längre tid som nu kommit ikapp en del av sjukvårdens beslutsfattare. När detta utbud av förbättrad sjukvård möter en förändrad efterfrågan uppstår ett finansieringsgap. Ska detta mötas upp med höjda skatter? I ett land där medborgarna redan idag betalar världens högsta skatter, så kan det tyckas att lite till går bra. Ett resonemang som medför att på bara några år så kommer skatterna att behöva höjas dramatiskt vilket leder till sänkt tillväxt, försämrad konkurrenskraft och färre jobb vilket i sin tur innebär lägre skatteintäkter till sjukvården.

Svaren på denna utmaning finns till största delen i hur sjukvården är organiserad och den kultur som råder. Där finns en enorm potential att få bättre och mer kostnadseffektiva vårdkedjor. Till det måste arbetet intensifieras med att se över roll- och arbetsfördelning där personalen får jobba med det den är utbildad för. Likaså arbetet med nya innovativa lösningar till hjälpmedel och e-hälsa som sparar såväl tid som pengar samt skapar en ökad delaktighet i befolkningen för sin egen hälsa. En ny nationell vårdplattform/journalsystem måste också komma på plats.

Kvar och helt avgörande för att klara av sjukvårdens utmaningar är att definiera och klargöra sjukvårdens uppdrag utifrån vad som är tillräckligt bra medicinskt med hänsyn till vad som är långsiktigt samhällsekonomiskt. I denna svåra prioriteringsdiskussion och behov av tuffa beslut måste politiken komma upp på banan och våga ta debatten.

NICKLAS SANDSTRÖM

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev