Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Irrvägar leder till kapacitetsbrist”

Digitala remisser handlar inte om att skicka remiss per e-mail i stället för på papper, skriver debattörer från Forum för health policy i en replik.

Publicerad: 26 juli 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Peter Graf, ordförande, och Catharina Barkman, kanslichef, båda Forum för health policy.


Ämnen i artikeln:

Distriktsläkarföreningen

Ylva Sandström, ordförande för Distriktsläkarföreningen i Stockholm, avfärdar i ett debattinlägg 20 juli Forum för health policys slutsatser i rapporten ”Irrvägar i vården”, särskilt vad gäller utvecklingen av digitala remisser. Hon hävdar att utbyggnad av kapacitet och avskaffande av ekonomiska styrmedel bör vara den huvudsakliga lösningen.

Sandström har tydligen inte uppmärksammat att kapacitet inte bara handlar om pengar, utan om personal, som det kommer att bli alltmer ont om framöver. 

Läs mer: ”Problemet är inte pappersremisser” 

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, fastslog nyligen att rekryteringsunderlaget är krympande under många år framöver, se Dagens Nyheter 5 juli. Samtidigt ökar befolkningen och antalet äldre. Färre måste ta hand om fler. 

Därför är det så viktigt att skärskåda effektiviseringspotentialen, till exempel att undvika irrvägar i vården. I rapporten visar vi att remissförfarandet i svensk sjukvård är allt annat än optimalt och att ett breddinförande av digitala remisser skulle innebära många fördelar. Viktigt att förstå är att digitala remisser inte handlar om att skicka remiss per e-mail i stället för på papper. Digitala remisser fyller flera funktioner: 

1. Hjälp att hitta rätt specialist med kortast väntetid. Det finns i dag många formella eller informella specialiteter och det är inte helt ovanligt att remissen först går till en specialist som remitterar till en annan eller avvisar remissen och därmed förlänger ledtiderna. Det förekommer också att remisser på detta sätt tappas bort.

2. Med ett digitalt remissystem går det att lättare kommunicera med den som man vill remittera till. Det är inte alltid det går att nå specialister på telefon – inte på grund av ersättningssystemet utan därför att det är oerhört tidskrävande att få tag på rätt läkare. Att dra hela patienthistoriken om och om igen på telefon tar ytterligare tid för personalen. Inte undra på att det då blir kapacitetsbrist.

3. Patienten kan spåra sin remiss. En patient som inte ser hur den ligger till i processen blir förstås orolig och söker ofta andra ingångar till vården Det är i själva verket en viktig orsak till onödiga besök och dubbelarbete för personalen.

4. Digitala remisser kan också utformas så att de innehåller den information som remissmottagaren behöver för att bedöma patientens vårdbehov. I rapporten visar vi att det är vanligt att remisser avvisas/skickas tillbaka på grund av brister i informationen. Även detta är en ”irrväg” som skulle kunna undvikas.

Både Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och patientnämnder menar att remisshanteringen är en klart bidragande orsak till bristande vårdkedjor och det är ett av de vanligaste klagomålen från patienter. Inte minst försvårar dagens undermåliga remisshantering för läkare att göra rätt bedömning, vilket kan leda till missade diagnoser och vårdskador som drabbar patienterna. 

Peter Graf, ordförande, Forum för health policy 

Catharina Barkman, kanslichef, Forum för health policy 

Marianne Hanning, fil dr

 

Läs övriga inlägg:

”Problemet är inte pappersremisser” 

 

”Irrationella flöden leder till irrvägar i vården”

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Distriktsläkarföreningen

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev