”Ja, man kan lita på kvalitetsdata”

I Dagens Medicin nr 17–18/19 är Claes Brodin kritisk till hur tidningen använt kvalitetsregisterdata. Under rubriken ”Kan man lita på kvalitetsdata?” menar han att Dagens Medicin använt data från Svenska Kolorektalcancerregistret på ett missvisande sätt i den årliga sjukhusrankningen.

Vi är beredda att svara JA. Man kan lita på kvalitetsdata – om alla inblandade parter tar sin del av ansvaret. De cirka 40 nationella kvalitetsregistren i cancervården är en förutsättning för nästan all förbättring inom området. Registren får stöd av team knutna till Sveriges sex regionala cancercentrum, RCC. De arbetar löpande med påminnelser och kontroll av datakvalitet och täckningsgrad samt ständig utveckling för att göra registren lättarbetade för vårdens rapportörer och RCC:s administratörer. Detta är av stor vikt för att data ska vara korrekta och aktuella. Att ta till vara registrens möjligheter förutsätter dock aktiv samverkan mellan berörda intressenter; vårdens professioner och ledningar och företrädare för akademi, företag och patientföreningar. Claes Brodins inlägg är därför viktigt. Registrens funktion och värde ökar när läkare med expertkunskap lyfter fram aspekter som kan diskuteras och förbättras.

För att underlätta användandet av registerdata i cancervårdens förbättringsarbete bygger RCC upp interaktiva on line--rapporter. Dessa uppdateras varje halvår vilket ökar behovet av kontinuerlig inrapportering. Den måste därför prioriteras och hanteras som en reguljär del av sjukvården och RCC måste se till att medarbetare som utför detta viktiga arbete på klinikerna får support och utbildning. Det viktigaste målet är att data kan direktöverföras från vårddokumentationssystemen. Tyvärr fungerar detta i dag endast för några få register. Ett gott exempel finns dock i Region Skåne som lyckats med automatisk överföring av data till sju kvalitetsregister. Fler regioner ska snart införa nya dokumentationssystem. Dessa måste anpassas för automatisk informationsöverföring till registren. Och Inera måste säkra att den nationella it-tjänsteplattformen är ändamålsenlig och lättillgänglig.

De som vill använda registerdata måste ta ansvar för att datauttagen är noggrant beskrivna och relevanta. Kommunikationen med registerhållare och stödteam för respektive register måste vara tydlig så att inte missförstånd likt det Claes Brodin beskrev uppstår.

Om vi ska kunna använda kvalitetsregisterdata för planering av framtida behov, uppföljning av vårdens kvalitet samt forskning av världsklass måste alla sluta ta för givet att någon annan ansvarar för att rapporteringen är komplett och görs inom utsatt tid. Endast genom samverkan mellan berörda aktörer inom cancervården kan vi säkra kvalitetsregistrens kvalitet. Med det kan också mediernas rapportering om vårdens kvalitet bli korrekt och pålitlig.

ANNA-LENA SUNESSON, LENA SHARP, MARIA REJMYR DAVIS, SRINIVAS UPPUGUNDURI, JOHAN AHLGREN, THOMAS BJÖRK-ERIKSSON, HANS HÄGGLUND