Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag17.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Jag vill se fler riktade anslag för pedagogisk forskning”

För att klara ett ökat utbildningsbehov behövs mer forskning kring pedagogiska modeller som skapar förutsättningar för studentaktivitet, interprofessionalitet och samarbete, skriver professor Elisabeth Carlson.

Publicerad: 8 December 2020, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Elisabeth Carlson, professor i vårdvetenskap, institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet.

Foto: Håkan Röjder


Vi har under snart ett års tid befunnit oss i en global pandemi där hälso- och sjukvården har ställts inför sällan skådade utmaningar. Personalen har med all rätt hyllats som hjältar och hedrats med såväl mat och dryck till arbetsplatserna som skönsång och applåder på balkonger. 

Allt detta och mer därtill är personalen värd i sitt arbete med de svårast sjuka på intensivvårdsavdelningar, intermediärvårdavdelningar, vårdavdelningar och äldreboenden. Men en sak som har saknats i denna rapportering är att förutom att vårda svårt sjuka patienter har personal inom alla kategorier samtidigt fortsatt att handleda och undervisa studenter. 

Tack vare väl upparbetade samarbeten mellan lärosäten och regioner runt om i landet har vi i dag en förhållandevis liten ”verksamhetsförlagd utbildningsskuld”. Regioner och kommuner har så gott som det har gått välkomnat studenter till den verksamhetsförlagda utbildningen och lärosätena har kämpat med att hitta pragmatiska lösningar då det har blivit stopp för studenter på grund av ökad smittspridning på en vårdenhet. Trots detta har pandemin utmanat till nya frågeställningar inför framtidens kompetensförsörjning och utbildning. Det är därför glädjande att ta del av den rapport som Nationella vårdkompetensrådet nyligen publicerade. 

I rapporten lyfts just utbildningsfrågorna och de verksamhetsförlagda utbildningarna fram och inte minst behovet av forskning kring dessa frågor. Rapporten pekar på det ökade intresset för vårdutbildningar som höstens söksiffor har påvisat men också behovet av specialistkompetens inte minst inom kommunal hälso- och sjukvård. Rådet menar därför att det måste till medel för vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning, ett så kallade VULF-avtal vilket skulle kunna jämföras med de ALF-anslag som finns för läkarna. 

Ett sådant avtal kan vara avgörande för att vårdvetenskaplig pedagogisk forskning kan ta ett kliv framåt, inte minst genom forskning kring interprofessionellt lärande och teamsamverkan. För att verksamheter och lärosäten ska klara av att möta ett ökat utbildningsbehov och ett ökat söktryck behövs mer forskning kring pedagogiska modeller som skapar förutsättningar för studentaktivitet, interprofessionalitet, samarbete och livslångt lärande.

I dag bedrivs den här typen av forskning vid flera svenska lärosäten, forskning som står sig mycket väl i internationell konkurrens. Vid Malmö universitet har vi under flera år bedrivit forskning kring den i dag väl utvärderade pedagogiska modellen peer learning, en modell där studenter lär av och med varandra med hög grad av självständighet och med handledaren som stöd. Modellen är inte bara pedagogiskt välgrundad utan skapar utrymme för den enskilda handledaren att på ett strukturerat sätt handleda mer än en student i taget. Det är en modell som passar i alla vårdens verksamheter och för alla vårdens professioner, inte minst i interprofessionella sammanhang för att träna teamsamverkan. 

Modellen är därmed högaktuell med anledning av ökade utbildningsuppdrag, färre platser för verksamhetsförlagd utbildning och en brist på kvalificerade handledare. Tänk då om Vetenskapsrådets kommande utlysning om 28 miljoner till vårdforskning hade kunnat sökas av forskare inte bara inom vården, utan även inom akademin, för att gemensamt finna lösningar på de stora utmaningar vi står inför när det gäller utbildning och framtida kompetensförsörjning. Jag kan ha läst fel och utlysningstexten kan ha varit otydlig, men i ljuset av rapporten från det Nationella vårdkompetensrådet önskar jag se fler riktade anslag att söka för pedagogisk forskning inom hälso- och sjukvård.

Elisabeth Carlson, professor i vårdvetenskap, institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet

Kommentarer

Vill du kommentera den här texten utifrån din yrkesroll i hälso- och sjukvården? Klicka här!

Kommentarer förhandsgranskas.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev