Journalåtkomst behöver inte sätta integriteten på spel

Ledarskribenterna Hanne Kjöller i Dagens Nyheter och Sanna Rayman i Svenska Dagbladet har båda reagerat på frågan om patienters personliga integritet. Anledningen är en flerårig diskussion om att införa ett rikstäckande system som gör det möjligt för läkare att få tillgång till en sammanhållen journal­föring hos samtliga vårdgivare.

Den avgörande frågan som skribenterna ställer är vilket som väger tyngst: den personliga integriteten eller patientsäkerheten? Läkarförbundet värnar både den personliga integriteten och patientsäkerheten. Vi anser också att det är fullt möjligt att förena dessa.

Som läkare är anamnesen – patientens sjukdomshistoria – ett väsentligt verktyg för diagnos och behandling. Det har varit så genom hela den medicinska historien och är självfallet så fortfarande. Att enkelt få tillgång till patientens sjukdomshistorik genom teknikutvecklingen underlättar givetvis detta på ett avgörande sätt och förbättrar patientsäkerheten. Ett stopp för detta vore därför mer än olyckligt.

För att bara ta ett enkelt exempel kan det vara livsavgörande att snabbt kunna kontrollera om en medvetslös kvinna på akuten har några allergier. Detta oavsett var den digitala journalhandlingen förvaras eller till vilket sjukhus kvinnan fördes med ambulanstransport.

Hälso- och sjukvården ska utan undantag stå på patienternas sida. Patienterna ska alltid kunna komma till vården och få hjälp utan att utsättas för risker. Den enskilda patientens kontroll över den individ­knutna informationen måste därför stärkas.

För oss är det självklart att patienten ska ha kontroll över sin journal. Han eller hon ska också kunna kontrollera vilka som har tillgång till den. Patienter ska kunna välja att tillåta vårdpersonalen vid ett sjukbesök att se journalen eller inte.

Vad som krävs inför en sammanhållen journal­föring är en allmän informationskampanj som informerar befolkningen om att journalerna lagras digitalt och kommer att finnas åtkomliga hos olika vårdgivare och att varje patient har rätt att spärra information. Patienterna ska även informeras om möjligheten att få en överblick över vilken information som är spärrad för att till exempel ändra omfattningen, ta bort eller lägga dit en spärr.

Patienten måste även kunna få se åtkomstloggar till journalinformationen för att kunna bilda sig en uppfattning om det då förelåg en godtagbar vårdrelation. Om patienten uppfattar att informationen hanterats felaktigt så ska det vara klarlagt hur man anmäler dessa intrång för granskning.

Regelverket måste vara tydligt, transparent och kommunicerat. Alla medarbetare i vården måste vara på det klara med var gränserna går.

Läkarförbundet ser positivt på bland annat regeringens ambitioner att med det som kallas nationell eHälsa flytta fokus från tekniska lösningar till att betona användarnyttan för vårdpersonal, men även uttalat, för patienter. Regeringen föreslår till och med att patienter i framtiden ska kunna göra egna observationer som antecknas i journalen.

Lika självklart som att läkare av integritetshänsyn inte vill att patienten klär av sig i onödan vid en undersökning, lika måna är vi om att bara använda så mycket identifierande uppgifter som varje vårdsituation kräver. Så fort patientens identitet inte måste avslöjas ska den döljas.

Mikael Rolfs,
ordförande i Läkar­förbund­ets råd för läkemedel, IT och medicinteknik.