Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Kalla Faktas försök att belysa vad som sker i vården missar målet

Publicerad: 31 oktober 2007, 07:06

Det finns högst begränsade möjligheter att göra stora förtjänster som familjeläkare i Västmanland, skriver Jonas Sjögreen, ordförande Sfam Västmanland.


Den 4 oktober sändes säsongens första avsnitt av TV4:s program Kalla Fakta. Temat för programmet var: ”Mindre vård – mera pengar”. Med stöd av tre patientfall och en rad siffer­upp­gifter fördes ett tydligt budskap fram: Privata familjeläkare i Västmanland tjänar mångmiljonbelopp till egna bolag genom att systematiskt neka patienter hjälp till viktiga vårdinsatser såsom provtagning, sjukgymnastik och sam­tals­behandling.

Idén bakom programmet var att belysa vad som håller på att hända i svensk sjukvård. Tyvärr skjuter programmet bredvid målet och ger inte svar på den viktiga frågan om hur ekonomiska drivkrafter i de framväxande vårdvalsmodellerna kan påverka kvalitet och rättvisa i vården. Västmanlands familjeläkarsystem är helt enkelt ett dåligt valt exempel. Det visar inte minst patient­fallet från Kungsör, vars olyckliga be­lägen­het inte har med ekonomiska driv­krafter att göra alls. Det gällde en icke utförd vävnadsbiopsi, vilket inte familje­läkare varken utför eller bekostar.

Kalla Fakta anger extremt höga inkomster för tre familjeläkare i Arboga. Den närmast liggande förklaringen till de höga avsättningarna torde vara ett stort antal listade invånare och att tre läkare delat på ett arbete som vanligen kräver fem läkare. Påståendet om att summor i nivån med de som nämnts kunnat tjänas in genom utebliven provtagning och behandling är inte sant.

Landstinget har ingående kännedom om alla familjeläkarmottagningar och kan säkert ge svar på om verksamheten i Arboga skötts på ett acceptabelt sätt. Det är självklart att det ligger i allas intresse, inte minst i seriösa entreprenörers intresse, att avslöja och beivra oegentligheter om och när sådana förekommer. Övertramp och fusk kan förekomma i alla system, härvidlag skiljer sig inte privata läkare från andra människor.

Det finns högst begränsade möjligheter att göra stora förtjänster som familjeläkare i Västmanland.

Landstingets egen familjeläkarverksamhet har samma ekonomiska villkor, men går med mång­miljon­belopp i underskott. Landstinget har nyligen tecknat avtal med hyrläkarbolag med ett pris på 165 000 kronor per månad, exklusive jour. Att vara entreprenör med normal arbetsinsats betalar sig sämre.

En extern kvalitetssäkrad jäm­förande analys av primärvården i åtta län, NYSAM, visar att den vård som de ”privata” familjeläkarna i Västmanland driver har den lägsta kostnaden och den högsta produktiviteten av alla studerade verksamheter. Det är förmodligen den för skattebetalarna mest kostnads­effektiva primärvården i hela Sverige och kan fortfarande utgöra en positiv utgångspunkt för hela sjuk­vårds­debatten.

När det gäller kontinuitet – en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna – visar en av landstingets undersökningar  att efter en sju­årig observationstid var 74 procent av de privata familje­läkarna fortfarande kvar hos sina patienter. Av de offentliganställda läkarna fanns endast 24 procent kvar på samma mottagning. Efter Caremas inhopp i Västmanlands primärvård år 2004, uppstod en tidigare aldrig skådad stafettläkarkarusell och stort kaos för patienterna, vilket gjort att läget blivit sämre.

Samtidigt tror jag att patienter, familjeläkare och kritiskt granskande journalister kan enas i en konstruktiv diskussion kring några viktiga framtidsfrågor. Nämligen om frågan vart den nuvarande utvecklingen leder. Vart är vi på väg? Vad är det som håller på att hända i svensk sjukvård?

I Vårdval Västmanland kommer landstingspolitikerna att lägga ut ännu mycket mer av kostnadsansvar på mottagningarna. Det handlar om hjälpmedel, läkemedel, röntgen­under­sökningar, och indirekt för remisser till andra specialistläkare och i princip all annan öppen sjukvård. Dessutom ställs inga krav på läkarnas kompetens och en mottagning kan ta emot ett obegränsat antal listade invånare. Då kommer helt andra ekonomiska drivkrafter att ge en helt ny dynamik.

I Västmanlands nya vård­vals­modell gynnas stora risk-kapitalstarka vårdbolag som på sikt kan komma att helt dominera den ännu jungfruliga ”vårdmarknaden”. Patienter med stora resurskrävande vårdbehov riskerar att bli en negativ faktor i bolagsstyrelsernas lönsamhetskalkyler. Införandet av Vårdval Västmanland kan leda till att skräckbilden i Kalla Faktas program överträffas av verkligheten.

Det är denna djupt oroande utveckling vi behöver lyfta fram i diskussionen.

Jonas Sjögreen

Jonas Sjögreen
är ordförande för Sfam Västmanland.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev