”Kanske ska siffrorna tolkas tvärtom?”

I en artikel i Dagens Medicin nr 17/16 framgår att, enligt rikt­linjer från europeiska kardiologföreningen ESC, de flesta patienter med hjärtinfarkt ska under­sökas med kranskärlsröntgen inom 24 timmar. Följsamheten varierar starkt mellan olika sjukhus. An­delen patienter med icke st-höjningsinfarkt som genomgick kranskärlsröntgen ankomst­dagen eller dagen därpå var, enligt artikelns diagram, vid Universitetssjukhuset Örebro år 2015 90 procent. I Linköping var det 53 procent.

I samma nummer av tidningen analyseras universitetssjukhusens följsamhet vad gäller personalens skyldighet att anmäla händelser som kunnat medföra vårdskada liksom avvikelser som påverkar verksamhetens kvalitet. Det uppges att 18 procent av vårdtillfällena i Linköping och 7 procent i Örebro resulterar i en avvikelserapport i de interna systemen på respektive sjukhus.

Den lägre siffran för rapportering i Örebro är enligt artikeln ett tecken på bristande patient­säker­hets­kultur vid det sjuk­huset. Jag menar emellertid att man utifrån den ovan nämnda andelen undersökningar med kranskärlsröntgen likaväl kan hävda att Örebro har en god patient­säkerhets­kultur, åtminstone i detta avseende. Syftet med avvikelse­rapportering är att verksamheten ska lära av misstagen. Om så sker bör andelen rapporterade fall minska. Om ett sjukhus ser sig tvunget att göra en avvikelse­rapportering i så många som 18 procent av vårdtillfällena har sjukhuset kanske en bristande förmåga att ta lärdom av resultaten i avvikelserapporteringen.

INGEMAR ENGSTRAND