Karolinska klarar inte förebyggande vård

I Dagens Medicin nr 15/07 intervjuas Ulrik Lindgren, politiskt sakkunnig hos folkhälsominister Maria Larsson, och Per Tornvall, ordförande i Svenska cardiologföreningen. Båda framhåller det förebyggande arbetets roll för att förhindra insjuknande och återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdomar och ansluter sig därmed till en omfattande kunskapsbas om preventionens viktiga roll för ett stort antal folksjukdomar.

Ulrik Lindgren "påpekar att svenska läkare har lärt sig att tala med sina patienter om att sluta röka", men efterlyser bättre stöd för patienter med alkohol- och viktproblem.

Är då rökslutarstödet så bra som Lindgren vill tro?

Eftersom jag och mina medarbetare länge arbetat med att studera och sprida rökavvänjning till läkare och sjuksköterskor i allmänhet, och i Stockholms län i synnerhet, vill jag inte undanhålla Dagens Medicins läsare den kompletterande information om den verkliga situationen som vi besitter.

Vi får då tyvärr konstatera att tillgången på rökslutarstöd i primärvården är ganska god där en expertenhet kunnat arbeta metodiskt och långsiktigt, men att det sviktar betänkligt i andra områden. På www.folkhalsoguiden.se finns vår rapport Tobaksavvänjning inom Stockholms läns landsting att läsa.

Per Tornvall är verksam på Karolinska universitetssjukhuset, som tyvärr är ett särskilt sorgligt kapitel när det gäller rökande hjärtpatienters möjlighet att få evidensbaserad vård. Dessa patienters, och det handlar ofta om unga infarkter, viktigaste möjlighet att få leva ett drägligt liv efter infarkt, tas inte tillvara.

Hjärt-lungsjukas riksförbunds inventering av hjärtsjukvårdens rehabilitering på Karolinska avslöjar hur illa det står till på sjukhuset, som självt beskriver sitt arbete så här: "Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv."

Men enligt inventeringen erbjuder Karolinska universitetssjukhuset sällan eller aldrig adekvat stöd.

För att alla rätt ska förstå vilken vård man får på Karolinska borde man alltså (inom parentes) lägga till: (ovanstående gäller inte rökande patienter).

Om det nu är så att Karolinska universitetssjukhuset inte kan omsätta den bäst evidensbaserade kliniska preventionen, rökavvänjningen, i klinisk vardag för behövande, vad finns det då för hopp om att man ska kunna hjälpa med vikt och alkohol?

Jag vill gärna sätta mitt hopp till Per Tornvall, men han har en lång väg att gå innan någon kan säga att det förebyggande arbetet fungerar väl på Karolinska.

Hans Gilljam

Hans Gilljam
 är överläkare vid Centrum för folkhälsa, tobaksprevention, Stockholms läns landsting.