”Klimatvård har nästan blivit tabu”

Rehabilitering i varmt klimat, så kallad klimatvård, är en vårdinsats för vissa patientgrupper som av olika orsaker inte kan nå sina rehabiliteringsmål med andra insatser på hemmaplan. Patienter som remitteras till klimatvård har alla provat olika träningsformer och läkemedel i Sverige, men utan fullgott resultat. Att remitteras till klimatvård kan vara den pusselbit som behövs för att patienten ska få en ökad rörlighet, ny kunskap, struktur på träning och egenvård, minskad smärta och hållbara, långsiktiga rutiner. Utöver detta finns så klart också det mänskliga och psykologiska perspektivet; att en person som får hjälp att klara värk och funktionsnedsättningar kan må så otroligt mycket bättre än tidigare.

I dag är det dock allt färre regioner som beviljar klimatvård, ofta med hänvisning till att det finns effektiva biologiska läkemedel och att vårdinsatsen anses för kostnadskrävande. Men en tredjedel av alla med reumatisk sjukdom blir inte hjälpta av de biologiska läkemedel som står till buds. En del av dessa har så stora besvär att det påverkar arbetsförmågan och därmed möjligheten att jobba och bidra till samhället. 

Läs mer: Stor variation mellan regioner i införandet av vårdförlopp 

Reumatikerförbundet har engagerat sig för klimatvården i flera decennier och våra medlemmar som beviljats klimatvård vittnar om att de fått en större kunskap om sin sjukdom och sin behandling, en ökad motivation att träna och bättre redskap att hantera sin vardag. Bra rehabilitering minskar antalet sjukskrivningar och ger goda hälsovinster för individen. 

En observationsstudie, delfinansierad av Reumatikerförbundet, har gett oss nya belägg. Den visar att klimatvård har gynnsamma och långvariga effekter för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar. I studien deltog 149 personer, varav 74 procent kvinnor, med inflammatorisk artrit (reumatoid artrit, psoriasisartrit, spondylartrit och juvenil idiopatisk artrit). Deltagarna genomförde fyra veckors rehabilitering i medelhavsklimat och uppföljning gjordes efter tre månader respektive ett år efteråt. Vid båda tillfällena visade resultatet att personerna hade mindre fettmassa, ökad styrka, bättre fysisk funktion (exempelvis lättare att klä på sig, ställa sig upp, tvätta sig) och bättre syreupptagningsförmåga/bättre hjärt-lungfunktion. Se Ajeganova med flera i The Journal of Rheumatology, 2021.

Det är sorgligt att klimatvården nästan har blivit tabu i vissa regioner; något provokativt som sticker i ögonen och kopplas till sol och bad, vila och rekreation. Men klimatvård är sannerligen ingen semester. Det är en krävande, aktiv, evidensbaserad rehabilitering, individuellt utformat av ett behandlingsteam bestående av flera yrkesgrupper. 

Vi vill betona att klimatvård inte behövs för alla personer med reumatisk sjukdom. Många klarar sin rehabilitering alldeles utmärkt i Sverige. Men det finns en liten grupp som måste ha ett mer strukturerat, multidisciplinärt stöd, avsatt tid och mer djupgående utbildning för att själva kunna hantera sin sjukdom så bra som möjligt. Fler regioner borde läsa på om klimatvård, ta del av ny forskning och ge denna grupp patienter den klimatvård de behöver. 

Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet