Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Kliniska prövningar har fått stå åt sidan”

Nu är det dags att raskt återuppta forskning om utveckling av nya läkemedel, anser Berkeley Vincent och Eva Adås från läkemedelsföretaget Janssen.

Publicerad: 2 november 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Berkeley Vincent, vd, Janssen Sverige. Eva Adås, chef klinisk forskning, Janssen Sverige.


Ämnen i artikeln:

JanssenLäkemedelLäkemedelsföretagLif

Ulrika, 48 år, har just fått ett bröstcancerbesked, Anna, 33 år, har nyligen fått veta att hon har MS, Greger, 50 år, har hepatit C och Susanne 56 år, har precis diagnostiserats med reumatism.  

För 15–20 år sedan skulle alla dessa personer ha haft anledning att vara oroliga för hur deras sjukdom skulle påverka deras liv. I dag kan deras läkare ge dem ett mer lugnande besked. Tack vare framgångsrika behandlingar som sparar mänsklig lidande, förlänger liv och får dem som tidigare varit långtidssjukskrivna att kunna arbeta och betala skatt. 

Läs mer: ”Genomför en reform med särskilda kommunfarmaceuter” 

Tack vare effektiva bromsmediciner för reumatism och MS kan sjukdomarnas förlopp hejdas. Hepatit C kan botas sedan ett par år tillbaka. 90 procent av alla kvinnor med bröstcancer lever efter fem år. Detta tack vare en enastående utveckling av nya behandlingar, gensekvensering och ny diagnostik. Andra cancerformer har helt nya möjligheter att behandlas tack vare den senaste generationens läkemedel, så som immunterapi och precisionsbehandling. Vi är stolta över att vara en del av denna utveckling.

Flera Nobelpris har delats ut för upptäckter som lett till utveckling av dessa mediciner. Upptäckten bakom årets Nobelpris i medicin kommer sannolikt att leda till utveckling av läkemedel mot svår smärta.

Tack vare exceptionella insatser på minimal tid har stora delar av världens befolkning vaccinerats mot den pandemi som rasat i snart två år. Utan vaccin skulle 100 000-tals fler personer ha insjuknat och dött i covid-19. Här har vi på Janssen tillsammans med andra läkemedelsföretag på ett föredömligt sätt kunnat samarbeta med akademi, myndigheter och politiken, vilket bidragit till att rädda mängder med liv. 

Vi ser lovande resultat i studier för nya cancerbehandlingar, för behandling av Alzheimers sjukdom och många andra viktiga sjukdomar. Men här krävs fler kliniska studier innan nya läkemedel kan nå patienter i Sverige. Vi behöver se en bättre samverkan i hela Vårdsverige och i hela vårdkedjan.

Statistik som tagits fram av branschorganisationen Lif ¬– de forskande läkemedelsföretagen tyder tyvärr på en nedåtgående trend vad gäller klinisk forskning. Antalet ansökningar till Läkemedelsverket om att få inleda en klinisk studie var under treårsperioden 2018–2020 i snitt 242 per år, 15 procent färre än perioden 2015–2017 då det var 284 ansökningar om året. 

Antalet startade kliniska läkemedelsprövningar har minskat konstant sedan början på 2000-talet och 2018 var det totalt 83 i olika faser. Antalet involverade center i kliniska läkemedelsprövningar har sjunkit stadigt sedan 2005 och antalet patienter som ingick i någon klinisk prövning under 2018 var drastiskt färre jämfört med tidigare år. Detta är en olycklig utveckling som borde gå i motsatt riktning.

Gårdagens forskning är dagens behandling. Dagens forskning är morgondagens behandling.

Vi vill se:

• att utvecklingen av fler revolutionerande läkemedel fortsätter så att ännu fler liv kan räddas. 

• att fler kliniska prövningar för att utveckla nya läkemedel ska genomföras. 

• fler kliniska prövningar i Sverige.

• att Sverige kan fortsätta att vara ledande inom life science. 

• en samordning av patientdata med en fortsatt involvering av patientföreträdare.

Men vi möter hinder. Hinder som borde kunna rivas. 

• Pandemin har gjort att andra kliniska prövningar än de som handlar om covid-19 fått stå åt sidan. Nu är det dags att raskt återuppta forskning om utveckling av nya läkemedel.

• Resurser behöver frigöras så att fler företagsinitierade kliniska prövningar kan genomföras, exempelvis så att forskningssköterskor och fler biobankspersonal kan utbildas och anställas.

• Ansökningsprocesserna vid kliniska studier måste optimeras och tider kortas.

• En gemensam nationell forskningsportal borde införas för alla regioner för att skapa struktur och påskynda och förenkla godkännandeprocessen.

• Företagsinitierad forskning bör uppmuntras och genomföras i hela landet och bör precis som akademisk forskning ge meritpoäng.

Vi välkomnar en dialog med forskningsministern, chefer inom vården, vid universiteten, med regionernas hälso- och sjukvårdspolitiker. Vi träffar er när ni vill.

Berkeley Vincent, vd Janssen Sverige

Eva Adås, chef klinisk forskning, Janssen Sverige

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev