”Klubba igenom primärvårdspropositionen”

Det råder olika uppfattning om vad regeringens föreslagna primärvårdsreform (prop 2021/22:72) kommer att innebära för patienten. Flera skribenter, bland annat i Dagens Nyheter 26 januari och Svenska Dagbladet 18 februari, har under de senaste veckorna uttryckt kritik mot reformen med argumentet att den kommer att begränsa möjligheten att välja vård. 

Kritiken bygger i väsentliga delar på rena missuppfattningar. Undertecknarna till denna artikel ser tvärtom fram emot den förändring av den nära vården, som ska diskuteras i socialutskottet i veckan inför riksdagens beslut i slutet av mars. Nu vill vi klargöra varför.

Läs mer: Primärvårdsförslagen möter politiskt motstånd 

Halva Sveriges befolkning har minst en kronisk sjukdom och en fjärdedel har två eller fler. Minst en femtedel av befolkningen har en funktionsnedsättning. Funktionsrätt Sverige representerar 50 förbund, inklusive de förbund som är med och undertecknar denna artikel, vars över 400 000 medlemmar lever med just kronisk sjukdom och/eller funktionsnedsättning. 

Primärvården har länge fungerat dåligt för våra medlemsgrupper och vi har gång på gång poängterat det akuta behovet av utveckling och inte minst av en ordentlig resursförstärkning. Vi har poängterat att vad patienter med kroniska sjukdomar och/eller funktionsnedsättning behöver, är en primärvård som präglas av kontinuitet och samordning. 

Och vi tycker att vi blivit lyssnade på. Det förslag som nu lagts på bordet innebär förändringar vi tror är absolut nödvändiga.

Som patientföreträdare menar vi att vård ska ges efter största behov, precis som hälso- och sjukvårdslagen säger. De som lever med kroniska sjukdomar och/eller funktionsnedsättning och som har stora vårdbehov i vardagen måste komma först. Vi ser behov av att primärvården stärks och ges bättre förutsättningar för att arbeta teambaserat utifrån ett personcentrerat arbetssätt. För våra medlemsgrupper är kontinuiteten särskilt viktig – att en och samma läkare, eller annan vårdpersonal, kan besökas på vårdcentralen men också kontaktas digitalt. Det är en stor fördel om vårdgivaren känner till din hälsobakgrund när du tar kontakt.

Här ingår utvecklingen av tillgängliga, gärna digitala, kommunikationsvägar mellan ordinarie vårdgivare och patient. Utvecklingen av ökad samordning och kontinuitet inom primärvården omfattar också utveckling av digitala tjänster för att öka tillgängligheten för alla. 

Läs också: Primärvårdsförslagen möter politiskt motstånd 

Kritikerna menar att reformen hotar det fria vårdvalet och hävdar att den kommer att innebära en återgång till tiden före patientlagen, en tid då patienterna fick anpassa sig efter regionernas behov av planering och styrning. Men det är en ren missuppfattning, den förändring som föreslås kommer inte att hindra någon från att söka den vård hen önskar. Patientlagen, som ger patienten rätt att söka all öppen vård fritt i hela landet, kommer fortfarande att gälla.

För den som är bekant med patientlagens effekter är det också tydligt att den inte skapat någon nämnvärd ökning av patientinflytandet, tvärtom. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys namngav till och med en av sina rapporter ”Lag utan genomslag”.

Att påstå att listning på vårdcentral skulle inskränka valfriheten för patienten är en fabricering. Redan i dag har majoriteten av alla regioner listning på vårdcentral och patienten kan inte vara inskriven på två vårdcentraler samtidigt. 

Genomförandet av förslagen i propositionen kommer att skapa förutsättningar för en jämlik vård som erbjuder kontinuitet och både god digital och fysisk tillgänglighet. 

Vi ser nu fram emot att en enig riksdag klubbar igenom denna viktiga reform, som kommer att innebära en stor förbättring för våra medlemsgrupper. 

Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige

Maritha Sedwallson, ordförande Astma- och allergiförbundet

Lise Lidbäck, ordförande Neuro

Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet

Inger Ros, ordförande Riksförbundet Hjärt Lung

Läs också: ”Liberalerna röstar ja till primärvårdsreformen”